Tänkte twittra.
men kom på att jag kanske kunde få ut ett helt blogginlägg om ämnet.
och sånt är ju lite roligare. om du frågar mig.
En annan sak som är lite roligare är att jag pga internet inte kunde köpa gatufestbiljetten innan juli.
det resulterade i att jag fick betala 200 kroner mer.
surt sa räven.
såg för övrigt en räv härom dan.
en skabbig rackare.
synd.
då fick jag briljera över min mor som många gånger förut.
Hon trodde inte människor kunde få skabb.
Men TJI fick hon!
Jag sa att det inte var fullständigt hennes fel att hon inte kunde.
utan att det berodde på att hon kollade på hollywood fruar och jag på SVT.
hon muttrade.
och stirrade ner i tallriken.
appropå tallrik.
multitaskar just i detta nu.
Kokar makaroner.
avancerade saker det där mer att koka saker.
nä men nått som är avancerat är att avgöra hur pass mycket man ska koka.
antingen så blir det alldeles för mycket, eller så blir det alldeles för lite, eller så blir lite mindre för mycket eller lite mindre för lite.
men det blir aldrig perfekt.
Nu ska jag även koka till matlåda.
så då är det ännu svårare!
"hur pass hungrig kommer jag vara imorgon mån tro?
hmm... på paketet står det 4 portioner 4 dl.
sist tog jag 2,5 dl till 2 måltider. det blev lite lite.
Jag tar 4 den här gången då.
Äsch. det är visst bara skvätt makaroner kvar i lådan.
jag häller i den också! dumt att låta det ligga kvar till ingen nytta"
Så nu ska jag fördela ut 5 portioner på 2 måltider till mig själv.
kommer säkert sluta med att jag blir hungrig imorgon på lunchen ändå.
Men nu till det jag skulle twittra om.
mitt hår.
Likt dom allra flesta människorna så har mitt hår genom åren vuxit.
klippts.
vuxit ut igen.
klippts av.
vuxit ut.
och så vidare.
Just nu så har det vuxit ut.
jag ser ut som en mycket ung Glen Strömberg
 |
min hals är ju inte riktigt som den här va.
men i förhållande till min nacke så ligger det lika långt ner |
Jag har därför dom senaste dagarna gått i tankarna att det kanske är dax att klippa sig.
men jag vet inte riktigt hur.
inte för att jag brukar klippa nått speciellt.
men man kan ju alltid fundera över val möjligheterna.
jag har ju genom åren haft några olika.
som den här.
den jag kallar för "den korta starka" frisyren.
Den där bilden är för övrigt tagen samma sommar som vi va på Gotland.
Den sommaren som jag endast minns som.
"Den där sommaren jag fick tveskärtar i håret"
eller jag kanske ska ha som jag hade på mitt norden cup 2007.
men då behöver jag ju bara toppa det som sitter på nu.
Tanken var nu att jag skulle lägga upp en bild på mig själv i hockeyfrilla.
men efter närmare studering av bilden så väljer jag att inte göra det.
jag tror det är säkrast för min egen del att lämna lite åt fantasin.
för oavsett hur mycket fantasi ni nu har så blir det aldrig lika illa som det faktiskt är.
När jag kollar på bilden, som är ett klassfoto från ungefär fyran.
så tar jag och öppnar ramen och finner några äldre klasskort.
ett från dagis, ett från sexårs, ett från ettan. och nått från nån annan klass.
och jag måste bara få säga det.
men att kolla på dom bilderna väcker rätt mycket minnen ändå.
fan va kul det va att vara liten.
Jag saknar att vara liten.
Jag saknar framför allt att gå på dagis.
Jag saknar fröknarna. hon som jag nu inte kommer ihåg namnet på.
men hon kunde vara rätt sur.
Mia, hon som började dom sista åren. hon va liksom snygg.
snyggmia kallade jag henne för.
Men framför allt så saknar jag Iris.
Iris var/är min favorit fröken/lärare i alla kategorier.
jag kommer nästan inte ihåg henne.
ändå så kommer jag ihåg henne.
Hon va snäll hon!
Jag vet inte varför, men nånting gjorde så att vi kom rätt bra överens.
Hon är den ända Fröken/läraren jag har varit hemma hos.
förutom den läraren vi hade lärarmiddaghos i trean på gymnasiet.
nu var jag ju inte å besökte henne som vilken kompis som helst.
nej verkligen inte!
hon va min barnvakt.
Hon bodde i ett vitt hus vill jag minnas.
det var ett halvlitet hus. 2 våningar.
i behov att målas om.
det låg intill en skog, längs en grusväg.
tror jag.
det är iallfall bilden jag får när namnet Iris dyker upp.
På dagis bilden ser jag också tjejen som jag när jag var 4 eller 5. drog in på toaletten och frågade chans.
fick ett nej.
inte ett nej som säger. "Åh nej, jag beklagar men du är inte min typ"
utan ett nej som säger "HAHAHAH!!! nej"
Sedan den dagen har jag aldrig frågat chans på någon.
om det beror på just det där eller andra saker vet jag inte.
En tredje och sista sak som dyker upp rätt fort när ordet dagis eller innebandy ploppar upp är den gången när den två år, eller tre! år äldre Linda skulle lära mig att finta med klubba och boll.
Jag hade ju sett på teven hur dom gör.
jag visst ju hur man fintade.
Jag var ju inte dum!
men hon ville ändå visa.
Hon håller i klubban.
bollen ligger på golvet. till höger om bladet.
"Kolla här Albin!"
Hon lyfter klubbladet över bollen.
nu ligger bollen på vänster sida om bladet.
hon lyfter tillbaka bladet så att bollen åter hamnar på höger sida.
Detta gör hon ett par gånger, fortare och fortare.
tillslut går det för fort.
hon träffar bollen och den far iväg.
"Såg du Albin?! sådär fintar man!"
Jag skrattar.
"hahaha nej sådär gör man inte alls"
sedan går jag till kuddhörnan och röjer järnet.
Jag vet inte om hon vart ledsen eller om jag satte stopp för nästa storspelare.
oavsett vad så kunde hon inte finta!
Men nu åter till frisyrerna.
Nä nu har jag glömt bort vad slutpoängen på inlägget skulle vara.
typiskt.
jag tror det var en rätt bra poäng.
Det var iallfall bättre än det jag kommer på nu.
'jag behöver klippa mig'
Det var nått roligare.
det kan ha varit.
'Även fast det finns så många olika frisyer här i världen.
även fast frisörerna har gått utbildning ett par år.
även fast att frisörerna har rätt stor potential med att kunna göra rätt mycket med mitt hår så lyder mina frisör konversationer alltid likadant.
"Jaha, och hur vill du ha det?"
- Kortare :)
och alltid, ALLTID ett stort leende!'
Ja det var nog poängen.
Det får det bli!
Ps. åt upp halva makaronkokningen, det verkar räcka så att jag inte blir hungrig imorgon!