Jag bor i en måttligt kall bastu

sitter i lägenheten.
sovit där första natten.
Det var varmt.
Men förmodligen bara lika varmt som i en måttligt kall bastu.
hua..

Känner pressen på att blogga från gårdagens besökare.

var tydligen en hel hög som ville se vad som antas vara frisörskan hade skrivit.

hur som haver.

Jag sitter här i min lilla etta.

svettas.

är jag nervös?

kittlar det sådär lite lagomt i magen?

ja faktiskt.

inför gmun var jag inte ett dugg nervös.

men det förstås. det är väl kanske lite skillnad på 3 månader respektive 3 år.

Lyssnar på mumford & sons för det brukar kunna lugna ner nerverna en aning.

men får inte den önskade effekten.



Jag har försökt strukturera upp min vardag.

innan själva vardagen har börjat.

så att jag liksom vet hur jag ska tacka den.
det är svårt.

Måste fixa böcker.
vart hittar man dom billigaste?
vilka behöver jag?
vilka kan jag köpa begagnade?
var killen i röd tröja bara trött eller hade han ont i ögat?

killen i röd tröja är en av många människor som går 1 meter utanför mitt fönster.


Jag måste ta reda på vilken sal jag ska vara i och när jag ska vara där.

fast det är kanske den lättaste delen.
dels för att jag slipper betala.
dels för att det inte tar 2-4 arbetsdagar att få svar.
men också för att allt jag behöver göra är att leta upp schemat.

Jag måste få ordning på skrivbordet.
som redan efter första dan ser ut som det borde göra om ungefär 3 veckor.


och jag måste diska.

åååååhhhh.....   jag måste diska.....
ingen som har en billig liten människa som man kan hyra in för kanske 5 kr timmen för att diska?

funderar på att hyra in ida.
men hon är smartare än så..  tyvärr


fast hon har ju faktiskt sagt att hon skulle hjälpa mig med hyran om jag flyttade hemifrån.
(hon går i femman och ville ha ett eget rum)



annars så börjar nollningen imorgon.
kl 13.

jag ska ha gjort en namnskylt och hitta till J-huset.
vet inte vad som är svårast.


nä nu har jag nog inget mer att säga än att jag slutat svettas.
(kom på att mina två fönster var stängda)

blir väl kanske fler inlägg desto mer veckorna börjar rulla igång.
eller så blir det färre.
vem vet.

FLAXFLAXFLAXFLAX!!!!!!!!!

På P3 idag pratade dom om saker man fascineras av.

Det finns dom som fascineras av saker som dom flesta fascineras av.

typ coola saker.

Sedan finns det dom som fascineras av saker som dom flesta inte fascineras av.

idag var det till exempel en som tyckte det va fascinerande med mensblod.

 Det gör inte jag.

Däremot fascineras jag av andra saker.

typ hur fantastiskt bra minne jag har när det gäller saker som jag inte har någon som helst användning av i framtiden.

och hur fantastiskt dåligt mitt minne är när det gäller saker jag verkligen borde komma ihåg.

till exempel så  tänker jag mer eller mindre varje dag på vad jag borde blogga.

"Det kan jag blogga om! det blir skitbra!"

"Jamen det här är ju nått för bloggen, köng!"

Sedan sätter jag mig vid datorn.

"vad sjutton vare jag skulle blogga om nu igen.."

Oftast är det så att jag kommer på det efter ett tag, iallafall vad det var jag skulle blogga om. 

däremot kommer jag inte på det som skulle va "höjdpunkten" i inlägget.

och då brukar det bli utkast.

Va i skogen idag.

För första gången på hela sommaren.

eller. sommaren är ju inofficellt över.

men ändå.

fascinerar mig hur paranoid jag blir när jag går in i skogen.

dvs när jag går in ensam i skogen.

vänder mig om med rätt ojämna mellanrum.

kollar överallt.

tittar på marken efter färska spår från diverse djur.

oftast letar jag efter björnspår.

oftare hittar jag inga.

inte idag heller.

En annan sak som fascinerar mig är hur fantastiskt rädd man kan bli för något som inte är farligt alls.

Kommer ihåg en gång för nått år sedan.

Va ute i en annan skog med en granne dennes hund och min mor.

Hunden springer som den vill.

höger, vänster, vänster, höger, ekorre.

vänster, vänster vänster, höger. och så vidare.

Mamma och granner gick å pratade 10 meter åt vänster.

jag rundar en gran.

går två steg.

FLAXFLAXFLAXFLAX!!

Det flyger upp en skogsfågelshöna 3 meter ifrån mig.

Jag får hjärtat i halsgropen.

blir svettig.

händerna far reflexmässigt upp mot överkropp och huvud samtidigt som ett av benen lyfts från marken för att liksom skydda underkroppen.

hinner inte tänka nått alls.

5 Sekunder senare har jag hämtat mig.

Mor och grannen står och skrattar åt mig.

Går 5 steg till.

FLAXFLAXFLAXFLAX!!!!

det flyger upp en ny skogsfågelhöna.

denna gång 1,5 meter ifrån mig.

händer far upp mot överkroppen och huvudet reflexmässig samtidigt som benet far upp.

svettas ännu mer.

Känner hur det dunkar på tungan.

Sväljer ner hjärtat igen.

lutar mig mot närmsta träd.

andas djupa andetag

mamma och grannen skrattar igen.

hämtar mig efter 5 sekunder.

fortsätter gå.

fast en annan väg.

Nått liknande hände idag.

gick. gjorde inget väsen av mig.

eller. jag är ju rätt dålig på att smyga.

men ja.

sedan helst plötsligt 

FLAXFLAXFLAXFLAXFLAXFLAXFLAX!!!!!

5 duvor 10 meter bort lyfter 3 meter och sätter sig på ett par grenar istället för på marken.

efter som att det är 10 meter bort så hinner jag tänka.

"HJÄLP! DUNDRANDE HOVAR"

för när 5 duvor lyfter samtidigt så låter vingslagen som hovar.

och jag är inte den som inte vill se en älg på nära håll.

men nu behöver man ju inte överdriva

samma sak hände igen.

händerna och benet for upp.

förstår inte varför man blir så förbannat rädd när man blir överraskad.

hatar det.

visserligen får man en rätt skön känsla när man är sådär rädd att man skulle kunna skita på sig.

men det är en sån där lite oskön skön känsla.

hade samma känsla en gång när vi körde paintboll.

Tror att det bara var jag kvar i laget.

jag låg i en liten smal halvlång grop.

jag låg på mage.

till vänster hade jag ett par 3 små granar.

till höger ingenting.

bakåt ingenting.

frammåt en liten mosskläddsten som knappt tänkte huvudet.

50 meter längre fram.

en liten bergknall.

på bergknallen. 2 motståndare med fulla magasin.

hörde hur kulorna ven förbi

såg hur dom landade i mossan bredvid mig.

försökte skjuta tillbaka. men jag såg dom inte ens.

tänkte.

kom fram till att det va döläge.

antingen så säger jag att kulorna som träffat mina skor faktiskt har träffat mina skor.

eller så springer jag för livet med risk för att få jävligt ont och tårar i ögonen.

mina skor är kastade men hade några oranga märken.

och jag slapp blåmärken.

nu har jag skrivit mycket onödigt och oh så ointressant.

men det var ett inlägg iallfall.

har föresten börjat filura på fotoidéer inför skolan.

går sisådär.

än så länge har jag kommit på 1.

och den har jag typ snott och är säkert redan gjord.

 såatte, såäre.

men vahetttere nu ska jag sova.

jobbar ju tyvärr fortfarande..

Fast nu räknar jag ner!!!

bara 7 arbetsdagar kvar!!!!

och faktiskt bara 2 dagar kvar tills att jag får hämta min lägenhetsnyckel :)