Bättre än en sten i skon!

Låg på soffan.
Försökte blogga.
Gick inte.
Tog tag i mig själv.
Bildligt.
Greppade tag i kameran.
Kollade batteriet.
Hämtade fleecetröjan.
Hämtade kängorna.
Tog på mig mössan.
Satte på mig tidigare hämtade saker.
Gick iväg.

"Hej"
Edwin springer ut på altanbalkongen.
'Tja!'
"Vart skaru?!"
'Till skogen'
"Ska du knäppa kort"
'Japp!'

Folk på jobbet tycker att jag pratar lite.
Han jag arbetar mest med säger att han har kommit på varför.
"Han har gått in i energispararläge"
De få gångerna jag sitter kvar i elbilen och han får svirra (trimma) så säger han
"Du är så snål med energin"
Jag misstänker att han kallar mig extremt lat på ett snällt sätt.


Tillbaka.
Jag går på kanten av lägdan som borde vara åker.
Men då det är skugga där större delen av dagen så är det lägda.
Och blött.
Tur jag har kängor.

Tar mig in i skogen.
Stannar.
Står på ett traktorspår.
Antingen höger mot de mindre kända markerna. den större skogen.
Eller vänster. mot masten och de välbekanta träden.

Jag går rakt fram.
typ.
Hade redan innan planerat att gå mot den större skogen.
Då den är större och inte lika besökt.
Jag tänkte att jag skulle gå via vad som en gång varit en traktor väg.
Men vad som numera är två diken och en stig i mitten.

Jag hittar inte riktigt till stigen mellan två diken.
Så jag planerar att gå via en kulle där man ser ut över vildvuxen sly.
För därifrån är det praktiskt taget rätt ner till stigen mellan två diken.

Senast jag gick på stigen mellan de två dikena va med Anton.
Vi skulle gå på djursafari.
Det började bra.
Trodde vi.
tills vi insåg att vi stått och lyssnat i en kvart på en gran som rörde sig i vinden.
Men sen gick det bättre.
När vi hittade 2 kg svamp på ett å samma ställe.
Dessvärre utan någonting att ha svampen i.
Min tjocktröja fick då bli provisorisk påse.

Jag står på kullen.
Lyssnar.
Spejar.
Trippar fram på tårna.
Fixar inställningar på kameran.
Är lite ringrostig då jag inte fotat på oerhört länge.
Men lite av de gamla takterna sitter kvar förberedelsen till exempel.
Jag trippar ner för kullen.
Lite tillbaka mot där jag kom ifrån.
fast ändå inte.
kliver på en kvist.
PANGBRAKKNAKTRAMPTRAMPTRAMP
det springer en älg ungefär 10 meter bort.

Jag gissar på en ko.

Möjligen en fjolårsko.

Då den inte va speciellt stor.

Men vem är jag å döma.

Nerverna va lite mer spända nu än innan

Trippade fort dit där älgen hade sprungit.

Förgäves.

Den hade mer krut i benen än mig.

Det lät som att det skulle kunnat vara två stycken och att de sprang åt varsitt håll.

Varav det ena hållet va där jag kom ifrån och det andra dit jag skulle.

Fortsätter gå.
Hittar stigen.
Inser att om jag hade hittat till stigen på direkten hade jag KANSKE! mött älgen på stigen.
Och KANSKE! fått en bättre bild. KANSKE! en bild där man faktiskt hade sett en älg.
eller två.

Traskar vidare.
Känner mig liten och kort.
Stigen är liten å trång.
Dikena likaså.
Det växer sly mitt i stigen.
FLABBKNAKBRAKDUNKDUNKKNAK

Tänker för mig själv.
Åh vafaan va det där?!?!
Vilket djur skulle göra sådär?
Det lät som att det va en fågel som försökte springa på marken för att kunna lyfta för att sedan börja flyga men sprang in i ett träd.

KNAKBRAK.

Det knakar inne i skogen på andra sidan.
Till höger om det högersta diket.

"GET OFF THE ROAD"
Hör jag hur Frodo skriker i min hjärna

Jag kliver in bland lövträden på vänster sida.
Hoppas på att jag ska få se nånting ligga vid roten av ett träd.
Inget dyker upp. typiskt.
Går ut mellan dikena igen.

DUNKDUNKDUNKDUNK.
hörs på högra sidan.

Aha.
Skrämd hare.
Förmodligen samma som lät som en dålig fågel på vänstra sidan.

Fortsätter promenaden.

Känner skogen tätnar.
Löven far över stigen.
Snart kommer en läskig typ på en svart häst
"GET OFF THE ROAD"
går in i skogen igen.
Tänker att här är perfekt för svamp.

Hittar två.
Inte ens rätt sort.

Går vidare.
KNAKBRAKKNAKTRAMPTRAMP
Låter som älg.
Gör ett halvhjärtat försök till å smyga mig fram till där jag hörde den sist ihop om att få en bild.

Exakt.
Blev inget av det den här gången heller.
nåväl.

Börjar traska hemåt.

hör nånting skriker.

Det låter som inget jag nånsin hört förut.

Tänk er hur jag föreställer mig att en hare låter.
Lägg till hur jag tror att en tjäder kan skrika.
Lägg till vingslag.

Finns bara ett djur som stämmer in på beskrivningen!!
SKVADER!!!
Ska låna burar och försöka fånga in den.
Filma den.
Sedan släppa ut den igen.
Man är ju sportjägare liksom.

 Närmar mig slutet på skogen.

Hör ett nytt ljud jag aldrig kan minnas mig ha hört.
Kollar upp.
Ser en fågel.

 sa ju att jag va ringrostig.
glömde att kompensationsskruva på rattarna. himlen är ju generellt sätt ljusare än skogen.

Det är en häger kan jag iaf berätta.
sällsynt här omkring.
har sett en vid sjön vid ett fåtal gånger.
ännu färre i skogen.

Kommer ut ur skogen.

går hem.

Plockar ett äpple.

För in bilderna i datorn.

blir besviken.

Har försökt få tillbaka kreativiteten.

Men har liksom tappat den totalt.

därav dåliga bilder.

Dåliga inlägg. om ens nått.

Men den kommer.

hoppas jag.

nåvälnåväl.

nån älg. en hare. en häger. jäkla massa duvor. och ingen svamp.

är iallafall bättre än en sten i skon!

Grönt på rött och viseversa är det någon vers på visan?

Jag har gjort årets tappra försök till att plocka smultron.
Det gick sådär.
Inte för att jag är färgblind!
utan för att det inte fanns så många!!

Men också för att jag har kommit på att jag är färgblind.
Man kan undra om det är jobbigt att vara färgblind.
jag vet inte.
Jag har ju liksom aldrig varit Ofärgblind så jag har inte något att direkt jämföra med.
men kan tänka mig att det är lite grann som att inte kunna se vissa färger när en annan färg omger den.
Ja.  ungefär så är det.
ganska precis så.

inte riktigt som alla andra tror.


SER DU INTE ATT DET HÄR ÄR GRÖNT?!??!?!??!?

MEN DU SER VÄL ATT DET HÄR ÄR RÖD??!?!?!?!!?!?!!!!!!

Men dra mig!

klart som fan jag ser att det är röd och grön!

är ju inte dummare än vad du verkar vara!

kan tänka mig att det är ungefär  folk tror att de med glasögon ser.

ungefär så tror jag.

typ.

sen så finns det en uppsjö av färgnyanser och man kan ju fan inte ha rätt varje gång man säger röd när det är vinröd eller ljusröd eller horröd. som huset som ligger där borta där man åker när man ska på utflykt. det som har taket som skulle bli perfekt att åka pulka nerför. ni vet. där borta.

(nickar mot huvudet i västlig riktning)

Men. tänker ni.

om du inte kan se när grön omges av röd. eller röd omges av grön. hur funkar det då att plocka till exempel smultron. eller jordgubbar. eller röda vinbär. eller den röda pennan som råkat hamna i lådan för de gröna pennorna. eller den röda fotbollen. eller den röda boulekulan, en sån av plast med vatten i???!?!!?!!?!?!?!

Joru! säger jag.

smultron är på en skala mellan 1 och 5 där 5 är det värsta att plocka och 1 det lättaste en femma.

fruktansvärt litet bär.

jordgubbar är bara en trea, men det beror på den mörkgröna färgen på bladen och för att det oftast hänger några ofärdiga bredvid de färdiga.

röda vinbär är en etta. för de hänger i klasar och har också mörka blad medan det röda är lite glänsigare (plockas med fördel på soliga dagar)

den röda pennan i gröna lådan har jag aldrig försökt hitta ens, har inte så många gröna pennor att jag behöver en låda till de. 

kommer nog aldrig heller ha så många gröna pennor.

den röda fotbollen har jag heller aldrig prövat.

den röda boulekulan som är gjord av plast har har vatten i sig är en etta den med.

däremot den lilla svarta jäveln! den ligger aldrig där mina röda hamnar..

men hur hittar du då smultronen. och jordgubbarna. och så vidare.

JO!

man går efter form.

eller kollar nerifrån och upp.

eller drar med handen igenom så det gröna böjs åt sidan.

men det är inte alltid lika effektivt som att vara icke-färgblind. det har bevisats flertalet gånger.

typ här

min mor är Ofärgblind.
gissa vilken hög som hon plockade ihop.
men å andra sidan så är jag lite mer för kvalité före kvantitet. vilket också syns.

och ni som har en morfar som inte är färgblind kan ju försöka hitta den gröna larven som ska vara i/vid/runt/på/under/över nån av högarna! jag ser den inte.



eftersom att min bil snart övergår till pension/veteran och inte kan spela de "nya" formaten. så som CD och diverse, så bjuder jag på lite kassett!!

Bara på låtsas

Likt Olles nedre tandrad ändrar jag riktning i livet från dag till dag.
I vintras hoppade jag av bildjournalistik.
Tappade lusten att fota, har inte riktigt funnit den än.
Tappade också lusten att skriva, har inte riktigt funnit den heller.

och tappar man de två sakerna så är bildjournalist ett rätt dåligt program att gå.

Lika mycket som jag stör mig på att snöret till höger i bilden ramlat ner, ut ur undanstoppningen stör jag mig på att jag inte vet vad jag ska göra i framtiden.

så du som sitter inne på tips, hör av dig!
kommentarsfältet.
ring.
skicka brev.
bildrebus.
vad som helst.
förutom sånt jag inte kan läsa/lösa

På samma sätt som samma olle kollar av avsky.

kollar jag på mitt hår.

ja. jag börjar se ut som Glen igen.

behöver klippa mig.

men har inte den rätta orken att sätta mig ner i en stol och prata om ingenting.

jag gillar inte att prata om ingenting.

jag gillar att lyssna på folk som pratar om ingenting.

för det låter dumt och kul.

för någon helg sedan var jag chaufför.

just det.

sen sist jag bloggade har jag tagit körkort.

åt samma olla som finns på bild 1 och bild 2.

lätt som en fjäder tänkte jag.

jag kör in, åker hem, äter godis, somnar, vaknar, far in, skjutsar hem, sover.

men nej.

han skulle klippa sig också.

vi far till birsta.

går till drop in salongen. där hon jag klippte mig hos strax innan gatufesten. ni vet.

undra om hon jobbar kvar där.

hon var inte där då.

och det var ungefär 20 i kö.

vi gick till nästa. den som inte är enbart drop in.

där fick han en tid.

halv 5 nästa dag.

klockan va ungefär 2 halv tre och han skulle vara borta vid 4 halv 5.

funkade inte riktigt.

vi gick till bilen. for till stan.

gick till en frisör.

han fick tid halv 5.

vi gick till nästa.

de hade ingen tid.

vi gick till nästa.

"nä här får jag dåliga vibbar, jag måste känna ett visst förtroende innan jag låter någon hålla på med mitt hår"

det lät inte lika homosexuellt som det gjorde nu.

vi går 2 steg in i nästa.

vänder fort.

till och med jag fick dåliga vibbar.

ingen vill bli klippt i ett kontorslandskap.

samma olle som är på bild 1 och 2 har ont i fötterna.

vi sätter oss på en busshållplats.

funderar.

vart finns det 1 frisörsalong där man får bra vibbar och som har tid.

samma olle öppnar sig.

han hade en "sundsvallsfrisör" men de la ner.

vi vandrar vidare.

in på små gator.

ut på stora.

kommer förbi en där man inte tror att det ligger något.

"hon känner jag igen"

han stormar in.

"har ni tid nu åt mig?"

han får tid.

jag får slå mig ner i en fåtölj bredvid pomac och after eight.

typiskt.

jag skulle köra och klockan va bara halv 4..

jag plockar likt många andra numera fram min telefon.

scrollar lite.

lyssnar på deras kallprat.

förväntar mig väder och andra klassiker.

det händer inte.

det är skratt och nästan glada miner.

enligt min expertis så raggade hon.

eller så va det hennes första vecka och hon hade längtat efter att få prata.

det blev bra, han vart nöjd, jag hade fått höra det bästa kallpratet jag har hört.

han har hittat en nu sundsvallsfrisör.

jag behövde klippa mig då.

jag behöver fortfarande klippa mig.

i fredags fick jag en toffs i håret av min tjej

japp.

en toffs.

japp. 

jag har tjej.

en charmerande bild innan nyårsfesten.

hade potatisgratäng kvar dagar efteråt!

efter ett tag kom jag på att jag hade potatisgratäng kvar dagar efteråt.

den fick slängas.

gratängformen är rengjord.

gratängformar är det jävigaste att diska.

förutom på reklamer.

för då körs de i diskmaskin.

ett litet tips från mig till dig.

men personligen gillar jag Bara På Låtsas - Arvet bättre

Se Edvin flyga över åkern i fruktansvärd hastighet

Jag har inte bloggat sen ifjol.
hade jag kunnat sagt och det hade varit kul. om det hade varit den tredje januari.
men nu är det inte den tredje januari.
det är den trettionde januari.
helskotta.
det är till och med trettioförsta.
tur jag sa nått!
måste betala räkningar.



förra helgen va jag hemma.
Jag åkte pulka.
som jag hade sagt om jag hade varit alldeles gammal och stel.

det gjorde jag inte.
jag åkte madrass.

1,5 gång.

att det blev 0,5 mindre än 2 beror på att första åket tog slut alldeles för fort.
halvvägs i backen upptäckte jag att madrassen va för liten.
mamma måste krympt den i tvätten.
jag kunde inte längre sitta som jag suttit.

och ramlar man i mitten ska man inte fortsätta åka därifrån.
nej.
då går man upp.
gör om.
gör rätt.

och rätt gjorde jag.

Nu kan man ju tro att jag flyger från ingenting.
men så äre inte.

är ett litet hopp där.
inte speciellt stort.
men fullt tillräckligt för dom som väger lite och har en pulka som går som hejsan.
även tillräckligt stort för dom som inte gillar att hoppa.
eller de som inte fått sin brors förmåga när det kommer till att graciöst flyga över den frusna åkern.

Jag presenterar härmed Ida. Min syster som lider av en liten släng av jantelagen.

Hon vågar inte hoppa när grannbarnen är med.
För hon vill inte vara bättre än de på det.
vilket jag tycker hon gör rätt i.
för det skulle jag inte heller vilja vara.
inte utan hjälm iallafall.

Jag presenterar även Edvin.

jag skulle nog vilja säga att Edvin vann.
både i snabbaste åket.
längsta hoppet.
och hårdaste landningen.
tillråga på allt är han ungefär 16 år yngre än mig. +/- nått år. är dålig på det där med barn och deras ålder.

Jag gillar den där delen när han far som en liten vante bäst.
Vill även meddela att under den ungefär 2-3 dm "djupa" snön är det bara is.

alltså.
där han, och alla andra som hoppar landar, är det ett hårt lager snö ovanpå en rätt hårt lager med is.

med andra ord.
jag det gör ont att landa. och ja det gör ont att bara åka.
gick haltandes in.

nä okej det gjorde jag inte.
jag landade på fötterna.
för jag är nämligen till 2/4 ett kattdjur.
landar alltid på 2 fötter.

Att hoppa med divers pulkor och madrasser får mig att minnas den tiden jag och min något yngre kusin (6 långa dagar) höll på å hoppa med våra snowracers.

vi modifierade de lite också.
tog bort bromsen.
snurrade på ratten så att den blev bättre att hålla i.
böjde upp skidorna baktill så vi skulle kunna fortsätta åka efter våra 180s. som vi satt ungefär 10% av gångerna.
det vill säga de gångerna vi inte började snurra för tidigt så hoppet gick sönder.
det vill säga ungefär 1 gång var.
När det va fram mot våren så började vi tröttna på att bara hoppa.
 så vi gick till skogen och hämtade ett träd att grinda på.

jag kommer aldrig grinda på nått nå mer.
speciellt inget som har kviststumpar som sticker ut.

heter det grinda föresten?
jag är inte så inne i jibbersnacket.
det kanske heter räjla. (vet inte hur man stavar. så jag gör som jag brukar. skriver som det låter. det brukar vara ända sättet.)

nån har gett mig tipset om nån google.
men jag vet inte.
det här med cyberspace går nog snart över.