baby humor och miniformat

Jaha. då vare dan efter doppare dan. som man inte brukar säga.
Trotts att julkänslan ligger på samma nivå som en sovande 3 månaders baby så fick även jag ett antal julklappar.

appropå 3 månader.
hade tänkt mig att skriva en utförlig berättelse om hur GMUn varit. för tro mig. det skulle kunna bli en berättelse.
men sedan tänkte jag om.
tänkte att jag bara skulle beskriva den näst sista veckan. den som så fint kallas för Aldrig ge upp.
och jag hade till och med börjat!
men sedan tänkte jag spela lite GTA san Andreas på datorn och då ville det liksom inte fungera för mig så jag blev tvungen att starta om datorn genom att hålla in on/off knappen.
å då försvann den ringa texten på drygt 400 ord.

å efter det så har jag liksom inte känt för att skriva.
nä okej, det är inte riktigt sant. jag har bara inte haft tiden.

så nu har jag slutligen låtit tankarna tankas klart och jag tänker nu berätta näst sista veckan i miniformat.
och samtidigt få det att låta 10 ggr värre än vad ni tror, för då är det ungefär sanningsenligt med hur jobbigt det egentligen var.
vill ni ha hela historien. timme för timme så får ni antingen muta mig med enorma summor eller en väldigt högt uppsatt position på något stort och välbetalt företag.
eller köpa min självbiografi när den kommer ut i bokhandeln.
och det kan ju dröja ett tag tror jag. (problem med avtalet)

hur som haver.

lite bakrundsfakta.
inför denna uppgift så skulle vi få riktiga gruppchefer. sånna som är utbildade till att leda sånna som oss. dvs grupper.
det fanns tre stycken.

Den rödhåriga killen som var/är en MilitärisktÖverintresseradPersson (MÖP. och ja. dom har fått en egen förkortning om sig själva)
han verkade vara lite av en mes. Han basade över Echo Alfa

sedan fanns det den korta brunneten. Olsson. hon var ungefär runt 150 cm.
och hon va då en riktigt jävla köttare. speciellt med tanke på att ryggsäcken var lika lång som henne.
Hon chefade över Golf Alfa

sedan har vi den tredje och sista. Hägglund. han som bestämde över mig och Foxtrot Alfa.
När jag såg han tänkte jag, "han verkar vara en hård jävel"
men jag tror han spelade lite hård, för på slutet så var det han som släppte dom värsta fisarna i tältet.
samt berättade dom roligaste historierna.
han har tydligen 2 systrar och en ska tydligen vara 93. Jasså?? tänkte alla i tältet när dom hörde det. jag hade ju redan fått höra det så jag hade ju redan tänkt, Jasså??
men när vi satt där i tältet så berättade han hur han hade behandlat hennes killar så tänkte jag inte så mycket Jasså?? längre.
han skulle tydligen ha valt att inte hälsa på en av dom (vet ej hur många hon haft men hon lät lite som en maskin. om man kan säga så.)
och skälet till att han inte gjorde det var för att, sa han rätt i ansiktet på killen. "du kommer inte vara kvar här så länge"
men nu kommer jag bort från ämnet.
han var föresten stenhård hela tiden fram till klockan 02 första dagen.

vi hade förresten lagt våran trosspakning. (typ resväskan) i en container.
och i samma container låg våran tält material.
vi hade även lagt våra ryggsäckar och kroppskydd och stridsväst i en bandvagn ( en bandvagn per grupp)

Dag 1!!

Klädd i underställ, tshirt, dom gråa knästrumporna, dom vita tjocksockarna och m90 (militärfärgade kläderna) och fickorna fullproppade med saker som vi, enligt packlistan på 2 A4 skulle ha med oss hela tiden. självklart använde jag absolut ingenting av det jag hade i fickorna.
utom möjligen en balaklava. som gemeneman mer känner till som en rånarluva. och förstås kepsen. men den hade jag ju vid just detta tillfälle på mitt huvud.
Klädd i detta så stod vi utanför kasunerna som är som stora jävla kassaskåp för vapen och ammo och dylikt.
Där stod vi och frös arslet av oss själva. för det blåste, vill jag minnas.
när vi efter ungefär en evighet hört klart på majorens prat och fått tag i ens eget vapen så gick (småsprang) vi med gruppchefen i täten. när vi kom fram till bussen sa han att vi skulle sätta och längst fram...
tönt tänkte jag men lydde som en hund.
sedan efter att vi åkte ett tag gjorde han en intervju likt skavlan. (han hade ett block i handen)
"VAD HETER DU?? :@!!" (överdriver, kom ihåg att det ska verka 10 ggr värre)
- " :| albin.....eeehhhheeeh cöster" För alla heter alltid efternamn i försvarsmakten.
förutom schelin. han fick smeknamnet bengt och kallades även bengt av befälen. vilket var oerhört kul.

sedan frågade Hägglund hur gamla vi va, vart vi kom i från och om vi rökte eller snusade.

Sedan fortsatte vi våran timmes långa bussresa ut mot oändligheten och den stora mörka skogen.
eller som den också kallas av FM (FörsvarsMakten) terränglådan.

när vi stannade så visade sig att vi var framme vid laxsjön.
enligt morfar ligger det relativt nära ljustorp. tror jag det var.

När vi urlastat bussen och lyssnat upp på kaptenen som sa någonting som jag inte kommer ihåg.
så fick vi leta rätt på våran trosspackning och ta på oss snödräkten.
snödräkten är som ett tunttunttunt regnställ. och egentligen bara bra till att skyla personen som bär det, det ska enligt FM vara vindavstötande (eller vad det heter) men den funktionen var bara måttlig.

när vi gjort det så hade Hägglund fått order om vart vårat tält skulle stå uppställt.
så då satte vi upp det där.
men först var vi ju tvungna att skotta bort dom dryga 2 dm snö som hade fallit bara någon dag innan vi skulle ge oss ut.

när allt va uppe och vi, som vanligtvis alltid är klara först även denna gång var klara först, tror jag.
så fick vi våra eldställningar. och eftersom jag inte hade något stridsparskamrat så fick jag vara med chefen. och vi hade det sämsta stället. var bakom en kulle som var en liten sten, ungefär 40 cm hög och 20 bred. och den låg så perfekt belägrad mitt i en sluttning som var ungefär 2 meter lång och med 45° lutning rätt ner mot självaste laxsjön!
höll på att halka ner 2 ggr..
Men tänkte jag, här blir det inget eldöverfall. för här finns det för många hus i närheten. FM kan inte ha lyckats få eldtillstånd så pass mycket inpå människors liv.
å tänk vad rätt jag hade!

vi fick sova hela natten, förutom dom timmarna som man skulle vara post av något slag.
och jag fick drömpasset!!
not.
skulle vara patrullerandepost mellan 2 och 3 för att sedan sitta eldvakt mellan 3 och 4.
för att sedan måste kliva upp 5 eller 6 för att packa ihop tältet..

men när jag gått min runda med Hägglund mellan 2 och 3 där vi mestadels pratade om livet. då jag första gången tänkte Jasså?? samt sa det högt men jag tror inte han fattade.
det var också då jag slutade vara "rädd" för han. det var förresten runt -20 när vi gick runt i förläggningen. om det inte var ännu kallare!

ungefär 5 i 3 så sa han åt mig att gå in i tältet för att lösa av eldvakten som redan satt där. medan han skulle ställa sig utanför Golfs tält för att stressa deras blivande poster lite extra.
När han efter en kvart! dök upp i tältet så sa han åt mig att jag skulle väcka alla.
"öööööhh  okej" sa jag. sedan försökte jag väcka dom andra.
och jag är typ värdelös på att väcka folk.
mest för jag hatar när nån väcker mig.
men men. efter ett tag så satt alla upp iallafall.
och då sa Hägglund att vi hade fått en ny order. vi var tvugna att packa ihop tältet och vara beredda att gå till ett ställe klockan 6.
så från det att han fått orden till det att vi skulle ha packat ihop tältet och vara redo att börja gå så var det ungeför 2 timmar och 50 minuter.

i FM är 2 timmar och 50 minuter HUUUUR mycket tid som helst.
enligt fänriken och löjtnant Hjälte så tar det en drillad grupp att sätta upp ett tält 15 minuter.
Hägglund sa att han kunde göra det på 7, om han fick dom rätta gubbarna..
det jag menar är att det tar inte 2 timmar och 50 minuter att packa ihop ett tält.
det tar kanske en halvtimme. och då stressar man inte.

jaja. vi blev med råge klara till klockan 6. och då började vi att gå.
och det var AAAAAs kallt. typ -20.
men att gå i -20 i underställ, tshirt, dom gråa knästrumporn och dom vita tjocksockarna, m90 och snödräkten är inte att rekomendera.
för det blir skiiiiiit varmt.
så allt eftersom vi gick så tog vi pauser för att anpassa klädseln.
egentligen vill man inte ta en paus i -20 för att anpassa klädseln. för man tappar känseln man precis fått i fingrarna när man ska knäppa upp byxbenen för att inte låren ska simma i svett.

När vi kanske stannar för den tredje kontrollen så rekommenderar Hägglund att vi tar av oss fältskjortan (det heter det när det bara är själva underställströjan)
och bara går i långkallingar, tshirt, dom gråa knästrumporna och dom vita tjocksockarna, m90 och snödräkten.
och när man har understället på sig så har man ju tshirten ovanpå. för att den andas inte lika bra som fältskjortan gör.

vilket i sin tur innebär att man måste ta av sig snödräkts jackan, m90 jackan, tshirten, fältskjortan.
för att slutligen ta på sig allt utom fältskjortan igen.
det är ytterst!! obehagligt att göra i -20.
det är ju egentligen ganska obehagligt att göra i alla temperaturer som är under +10.

men det är nog ännu obehagligare när svetten man svettas fram när man har på sig samtliga plagg sedan fryser till.


sträckan vi gick den dagen blev 1 mil. och vi hade 4 timmar på oss att gå.
och Golf som gick iväg en halvtimme innan oss, kom vi ikapp så dom var typ bara framme före oss i typ 5 minuter.
(vilket betyder att vi höll högre tempo, vilket i sin tur betyder att vi va lite bättre)

Väl framme så mötte vi våran "lärare" i överlevnad.
sedan hade han nån kompis med sig som vi aldrig mött förut och han presenterade sig aldrig så jag vet inte vad han hette, men han verkade kunna sin sak.


Å nu tänker jag ta en liten paus i skrivandet, för fortsätter jag på veckan så kommer ni inte orka läsa allt i ett sträck.
för sammanfattningen i miniformat verkar bli något större än jag tidigare hade räknat med.
och då är det första dygnet det händelsefattigaste.