söndag 29 september 2013

Nån Avicii

Det är mycket längre från stan och hem än man kan tro.
man hinner se mycket kul på vägen.
man hinner höra lite också.
typ som dom 4 personerna jag gick förbi igår.

"men hur gammal är du?"
"nä men har du inte klamydia så är det ju lugnt!"
"du kan ju aldrig va äldre än mig?!"

oklart vem som pratade med vem och vem som svarade på vad.

eller han som stod hukad vid busshållplatsen mitt emot polisstationen.
lyssnandes på nån avicii.
och spottandes.

jag kommer närmare.
han börjar gå i fylletakt med musiken.
ni vet. den där takten man alltid håller när man är lite för full för att kunna hålla den rätta takten.
helt plötsligt får han för sig att springa över gatan.
han springer fult.
han saktar in när han kommer närmare ett av dom avspärrade områden där dom håller på med vägarbete
Han går förbi 1 skylt.
han går förbi en till.
Men den sista kan han inte gå förbi.
han klacksparkar på skylten.
skylten står kvar.
han håller på att ramla.
men klarar sig.

han fortsätter gå, fortfarande på vägen.
Sedan kommer gatan han ska upp mot.
i ett försök till att göra en 360 hoppar han upp på trottoaren, fortfarande ståendes!
Sedan går han 10 meter. innan han börjar löpa i fullfart uppför åkersviksgatan.
fortfarande lyssnandes på nån avicii.




har för övrigt inte riktigt kommit in i pluggandets anda.
är inte riktigt min grej det där med att sitta å läsa tråkiga saker som förmodligen kan va bra att veta.
jag menar, hur svårt kan det va att skriva en bok som är både informativ och rolig?

eller, varför har inte nån läst in alla böcker som jag ska ha i kurserna på ljudbok??!!
det hade ju varit det bästa. typ.


har inte heller riktigt kommit in i det här med att jag bor själv å i lägenhet.
hittills så har jag vaknat åt samma håll hela tiden.
huvudet har varit ut från väggen varje gång. och oftast har jag legat på mage.
idag låg jag på rygg och kollade in i väggen.

och jösses vad förvirrad jag blev.
Det är nån krämvit färg och det är liksom nån väv av nått slag, jag vet inte riktigt. är inte så insatt i tapetvärlden.
kanske inte ens är tapet.
iallfall.
ligger man förnära så kan inte ögonen fokusera för det är inte en jämn yta.
och när man vaknar så tänker man inte som bäst.

Så när jag vaknar, öppnar ögonen. dom lyckas inte fokusera på det rakt framför.
väggen är jättenära.
jag ser inte att det är en vägg.

Jag blundar. tänker.
Å vart fan har jag hamnar nu?
har nån flyttat på mig när jag sov?

öpnnar ögonen igen.

blunder.

gör en valrossvändning så jag hamnar på magen med ansiktet bort från väggen.

öppnar ögonen.

tänker.
ahaa!


somnar om igen.

Vaknar med ett ryck!
telefonen plingar till.
somnar.
vaknar.
ipaden plingar till.
somnar.
vaknar.
telefonen plingar till två gånger i rad.
somnar.
vaknar.
ipaden plingar till två gånger i rad.

Blev less och stängde av ljudet på båda.

nackdelen me att ha två saker som är inte riktigt är ihop kopplade är att dom plingar för samma saker fast vid olika tillfällen.
vilket jag har märkt kan vara rätt irriterande..


har annars inte så mycket mer att säga än att jag fått en liten förälskelse i The Rhythm Of The Night
vilket jag kan tacka GTA V för.
vilket för övrigt är ett helt okej spel.

Annars funkar det ju alltid att lyssna på nån Avicii

är föresten lite besviken på hans album. är lite halvdåligt faktiskt.
och jag skriver alltid fel när jag ska skriva avicii.
tycker han borde stava med dubbel C.
Avicci.
inte lika snyggt.
men det är ju viktigare att det är lättare för mig att skriva, än att han har ett snyggt artistnamn

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar