måndag 25 januari 2021

Det sociala ansvaret (skrivet oktober 2018)

Till och från har jag låtit latmasken i mig ta över och rakapparaten har fått samla mer damm än normalt.
Det i sin tur har lett till att min haka har fått besök av skägg-lik karaktär. och mig veterligen så har hakan, eller snarare dess attiraljer, inte varit närmare marken förut.

Och nånting jag har märkt senaste veckan är att med en haka av skägg-lik karaktär så kommer ett visst socialt ansvar. ett socialt ansvar jag inte alls har varit beredd på.

Det började när jag stod inne på en sopstation och letade efter vart jag skulle kasta nånting
"du ursäkta, men du kanske kan säga han vad den här går som"
*visar upp en kaffebryggare
- ja nu jobbar jag inte här, men den där skulle jag säga går som elektronik
"jaså du jobbar inte här. nähä, förlåt. men elektronik säger du (tittar på kaffebyggaren) ja kanske det"

Trevligt tänkte jag. första gången en vuxen man erkänner att han har fel och vågar fråga unga mig vad jag tror.
och den händelsen har väl inte direkt nån korrelation till en haka av skägg-lik karaktär. men det va där allt började.
För föga anade jag att nästa dag, när jag alltjämt hunnit ut ur min lilla vita bil, att jag skulle behöva använda det sociala ansvar jag nu tvingats axla.
För när två damer kommer gående, den ena något snabbare än den andra och frågar.

"hej, du får vi fråga dig en sak.."
-Javisst
"Skönsbergsvägen 37, vart ligger den"
-haha jadu jag har ingen aning. men det där är högalidsgatan och det där medborgargatan
"åhå ja då har vi gått åt helt fel håll, tack så mycket"

Jag vet vad ni tänker
Det där har ingenting att göra med hurvida man har en haka av skägg-lik karaktär eller inte.
Och det kan så vara, men här är det inte de enskilda händelserna som vi ska tänka på. utan helheten.

För när jag dagen efter for hem från jobbet och stannade för att tanka åter igen får axla det sociala ansvaret jag inte är beredd på så börjar det inte bli en slump.
*står och fördriver tiden på telefonen medans tanken fylls samtidigt som det rullar in en bil till platsen bredvid. en man som redan har haft sina bästa år kliver ut och börjar stoppa in kortet i automaten.
"håller du på med det där mässänger?"
- haha nja det är instagram faktiskt
"jaså ja jag brukar ju använda det där mässänger ibland, brukar klicka på den där luren där, har en kvinna ifrån Thailand som brukar ringa, men jag tycker det krånglar en del"
-ja internet har ju inte samma täckning som telefonnätet
"mummel mummel"
- vad sa du?
"ja det kanske är internet som krångar, men det är en bra grej"
-Ja absolut
*åker iväg

ja och vad ska vi nu dra för slutsats av detta? va det bara ytterligare en slump? va det bara en konstig människa som råkade stå på den platsen vid det tillfället? eller va det bara en helt vanlig timråbo?
ja nog va det en timråbo alltid. Men sådana har jag korsat vägar med förut utan att de öppnat sig om sitt kärleksliv.

Sen har vi dagens lilla äventyr på birsta. där två av tre kassörer anstränger sig lite mer än normalt för att vara trevlig och liksom småpratar lite under betalningen. vilket inte hände med personerna som stod före mig i kön.

är det hela en vecka av konstiga sammanträffande eller har jag helt enkelt äntligen vuxit ifrån mitt fördömda sena tonåren-utseende?
tveksamt. För även om hakan har skägg-lik karaktär så befinner sig min överläpp fortfarande i moppemusche-stadiet.
Beror människornas pratsamhet på att det är jul och de vill omfamna sin omgivning och vara givmild och snäll för att kompensera för det de gjort under året?
tveksamt.

Det kan bara finnas en förklaring. med skägg kommer socialt ansvar.
Nu återstår bara att se om jag kommer gå från skägg-lik haka till haka med skägg och axla ansvaret eller nöja mig med att folk inte vågar prata för jag ser ut som en dryg tonåring. båda har sina fördelar.




måndag 17 oktober 2016

-Hej, du har tagit vårt torkrum. FLÅS


"Att blogga handlar inte så mycket vad man skriver om, utan mer om sättet man kan göra det på. Det är ett sätt att publicera, ett rakt och smidigt sådant som i regel dessutom är väldigt rakt och lätthanterlig"


Jag har många gånger tänkt att jag ska börja blogga igen. Lika många gånger har jag börjat.
Men likt förbannat har jag bra precis lika många gånger avslutat mitt i ett inlägg för att inse att det inte kommer ske den här gången heller.

vi får väl se om det går hela vägen den här gången.

Söndagar är generellt sett tvättdagar.
Varannan söndag.
ett par maskiner, lite tvättmedel, ett par ikeakassar med kläder.
Några snabba vändor upp och ner i trappen.

inget konstigt, de flesta brukar behöva göra det någång i livet.
Den här söndagen började som så många andra tvättsöndagar förut.
Jag vaknar.
ligger kvar och drar mig.
kliver upp.
äter frukost.
packar ner eventuella smutsiga kläder eller lakan eller vad det nu kan vara i en tillgänglig ikeakasse.
tar eventuella andra kassar med smutsiga saker som ska tvättas.
tar tag i paketet med tvättmedel.
går ner för trappen, in i tvättstugen.
startar maskinerna.
går upp igen.
spenderar ca 40 minuter på nånting roligt, men inte för roligt så man glömmer tvätten.
går ner igen.
lastar den blöta tvätten i en liten befintlig och mycket praktisk korg med hjul.
kör den blöta tvätten till torkrum 1 eller till torkrum 2.
hänger den blöta tvätten.
beroende på om man vill bli lite varm eller inte så startar man fläkten innan eller efter man har hängt den blöta tvätten.
sedan kör man tillbaka den praktiska lilla korgen. startar eventuellt fler maskiner.
annars tittar man över så man inte glömmer nått. stänger igen dörren. och kanske sätter den lilla låsbrickan på nästa bäst passande tid. dvs troligen en söndag om två veckor.

sedan går man upp. väntar en timme eller 3 beroende på vad man känner för.
kan va bra att gå ner och känna på tvätten och se om det är nått man måste flytta på eller ev hänga om.

MEN!

den här söndagen är ingen vanlig jävla söndag.

Alldeles i mitten på den här väntan i 1 timme eller tre. så ringer det på dörren.
tankarna går.
vem kan det vara.
nån i klassen?
nä de borde vara bakis nu.
nån i huset?
borde inte vara. jag har varit tyst.
tv licens?
stänger av ljudet som säkerhet trotts att det är en söndag.
tittar genom det lilla kikhålet. ser två människor jag aldrig sett förut.

öppnar dörren.

-ja?
-Hej, du har tagit vårt torkrum. FLÅS

Utanför min dörr står en tjock, kort kvinna i rosa tjocktröja med en vit t-shirt under, som liksom sticker ut mellan de gråa mjukisarna och den rosa tjocktröjan. har även för mig att det är ett par foppatofflor på fötterna. men hon är inte typen som bara tvättar i foppatoflor. utan hon är typen som går överallt i foppatofflor och har säkert en färg för varje dag.
hon är också typen som fullkomligt stinker röklukt.

jag gör allt i min makt för att inte rynka på näsan men jag vet inte om jag lyckades.
jag har aldrig varit med om maken till stank.

och två steg ner i trappen står vad jag tror är hennes smala kille till sambo.
han ser lite ut som man gör om man är pundare.
eller.
han ser lite ut som grabbarna på slink in i sundsvall skulle kunna göra fast utan skägg och med någorlunda hela kläder.
tänk er en svart keps men med senapsgul/smutsgul platt skärm. men som nu skiftar mer mot grått än svart och det gula i skärmen är inte längre gult utan mer brunt.
en öppen vinterjacka som är gjord för någon som har den tredubbla kroppshyddan men den passar ändå perfekt över armarna. under jackan en svart tjocktröja med något tryck som ingen normal människa har nån större koppling till.
på benen har han jeans, något slitna och på fötterna ett par oknutna skor där snörena hänger och slänger lite mer än vad de skulle göra om man han fixat det med flit.

han ser också lite smått bakis ut. gissar att det är därför han tvingat upp sin sambo två steg längre än sig själv.

-öh okej?
-Flås. ja vi har tvättid nu men det är din låsbricka som sitter för vårat torkrum.

är tyst lite längre än jag brukar. dels för att fundera på om jag verkligen hörde rätt och dels för att de ska höra hur fantastiskt korkade de låter.
När de inte verkar höra hur de låter så säger jag. på ett så pedagogiskt sätt som möjligt.

-ja jag använder ett torkrum, är inte det andra ledigt?
-jo men du har tagit vårat. FLÅÅÅÅS.

alla dessa flås som den tjocka lilla kvinnan gör har förmodligen med den dåliga kondisen hon har fått pga av rökning hon förmodligen gör. och varje gång kommer det en liten härligt stinkande pust av rök ut ur hennes mun.

-erat?

killen öppnar munnen för första gången och ger ett intryck av att han är en mycket sympatisk ung kille som förmodligen skulle klara sig bättre i världen om han inte hade en rökare till sambo.

-Ja, mariehus har ett system där man har olika torkrum till olika tvättider.

-okej, det visste jag inte.

är återigen tyst.
jag förstod redan vid kvinnans första flås att de skulle vilja att jag flyttade min tvätt till det andra torkrummet. men då det känns helt absurt så låter jag deras hjärnor göra själ för sin tvåsiffriga iq

-Flås men så äre.

- okej, ni skulle inte kunna. litet upphåll för att andas med munnen. kunna tänka er att ta det andra tvättrummet?

-Nä det andra torkrummet är sämst så vi bokar tvättid efter vilket torkrum vi får. flås. flås.

nånstans här går det upp för mig att detta. detta är typer som ringer in och klagar om man skulle hosta i trapphuset en onsdag efter 22.
förutom den sympatiske killen som förmodligen bara ringer för att hans johnsilver utan filter till sambo tvingar honom.

jag drar slutsatsen att det inte är värt att tjaffsa. det vore dumt att bli utslängd ur lägenheten pga att två mindre kloka människor bokar tvättid efter vilket torkrum de får. samtidigt så får jag lusten att fråga om de har klagat på att torkrum nummer två är sämst. men håller mig då nikotinhalten i luften börjat närma sig att bli farligt hög.

- så ni vill att jag flyttar min tvätt?
-flås.
- det kommer ju ta lite tid för mig att flytt...
- ja men det gör inget vår tvätt kan vänta.

Jag blir ännu lite irriterad. säger okej, jag ska göra det snart. stänger dörren. går in ett par steg i lägenheten. andas några djupa andetag och får tillbaka en normalare, nikotinfri luft i kroppen.

Tänker igenom vad som nyss hände.

nåväl.

går ner

tar ner tvätten.
inte ens hälften är klar.

flyttar den halvtorra tvätten till torkrum nr två.
hänger tvätten igen.
slår på torken.

går ut. stänger om mig. sätter fast min låsbricka.
går till torkrum 1.
är lite jävlig och stänger av den på det lite dryga sättet.
på det sättet som tvingade mig att läsa instruktionssidan när någon helt plötsligt hade gjort det.
går ut stänger dörren till torkrum 1.
ångrar mig i stängningen och låter dörren vara vidöppen.

för just då vill jag vara jävlig.
jag vill vara jävlig mot folk som skapar bekymmer.

inte för att jag tror det skapade några stora bekymmer. då det förmodligen va dessa som hade stängt av det på det lite dryga sättet senast.

Jag vet inte om det var för att jag hade tvättat ovanligt mycket tvätt. dvs 4 smockfulla tvättmaskiner. som jag va irriterad över att behöva flytta min tvätt.
eller om det va för att jag hade på känn att dessa bara skulle tvätta 1 maskin.
vilket de också gjorde såg jag sen när jag var ner bra mycket senare än jag egentligen hade behövt.
för de hade inte bara rätt om att jag hade tagit fel torkrum. de hade även rätt i att torkrum 2 är sämst.


sedan kom kvällen. jag somnade.
sedan kom måndagen. jag vaknade.
hade lektion.

och ungefär 30 minuter innan lunch ringer telefonen.
ett 0501 nummer.
vilket jag vet vid det här laget är mariestads riktnummer.
tänker att de kan ringa under eller efter lunch igen om de vill nått viktigt.
5 minuter innan lunch plingar telefonen till igen.
fast denna gången för ett mejls räkning.

rubriken lyder :  TVÄTTSTUGAN OCH TORKRUM

Hej Albin!

försökte ringa dig men fick inget svar, vill att DU ringer mig istället.... bla bla bla


nä tro på fan.
då har den tjocka lilla kvinnan i rosa tröja tvingat sin stackars man ringa in till mariehus för att klaga på mig.

jag ringer upp runt 16.

- hej albin heter jag.
jag fick ett mejl förut idag om att jag skulle ringa det här numret.

-Hej, hmm ja va kan det vara för nånting då.

svara hon på sånt där klassiskt fint telefonistiskt sätt och man kan riktigt på rösten höra hur de laddar upp för att bli sura för att man inte har gjort nått fel.

det går några sekunder innan hon kommer på det.

-Jovisstja det gällde ju torkrummet där. du vet. vi på mariehus har ju ett schema över vilket torkrum man får till vilken tvättid.

- jo tack jag vet det nu. men det va det ingen som sa när jag flyttade in så det hade jag ingen aning om.

-okej, men det är ju faktiskt din skyldighet att ta reda på.

svarar hon med en fruktansvärt oförskämd ton!

jag orkar inte med tanten som låter som en tant på fast hon blott är mellan 40-47. troligen blont hår med mörk utväxt. långa naglar som ingen gillar man alla gör tummen upp när hon visar de.

hon försöker avsluta samtalet.
jag vill inget hellre men säger innan att de borde göra nått åt torkrum 2 för att det va sämst.

man hör att hon blir lite personligt förskräckt när hon hör ordet sämst.
för jag betonar rätt kraftigt på ordet sämst.
och med lite mer bas i rösten än innan och med ett ä från vad de tycker är norrland här nere så blir de flesta personerna skakiga på benen.

hon säger snabbt att hon ska skicka dit vaktmästaren sedan lägger vi på.






Saker som kan vara bra att ha koll på såhär i efterhand.

Jag har läst den där tavlan där det står vilket torkrum man ska ha till vilken tvättid.
men jag har alltid ignorerat det för båda torkrummen är alltid lediga.
och sen för att jag har alltid haft att skylla på att det inte är någon som har sagt nått.
vilket är en ursäkt som alla förstår och ingen blir sur om man säger så. för jag menar. då kan man ju helt enkelt inte veta. funkar till allt. har gjort många gånger och kommer göra många gånger i framtiden.

jag har torkat i torkrum 2 förut. då var det inte sämst. det va bara lite sämre än torkrum 1.











torsdag 28 april 2016

Gratis el eller en vit fetknopp

Det är jobbigt att vara lat.
Jag ligger i soffan, ena benet ovanför det andra, klassisk musik i öronen, hunden under vänsterarmen, blocket och pennan vid min högra. Jag googlar perenner och sparar kanske ner bilder på blommor till min dator. Vi har tenta någon gång i en relativt snar framtid på olika perenner, jag räknade till ungefär 180 stycken.
Det är ungefär 180 stycken bilder som jag ska googla fram för att kunna sitta och öva.
hönsbär - Cornus canadensis 
Silverhavre- Helictotrichon sempervirens
+ ca 178 stycken till.
Men egentligen borde jag inte börja på detta än, för det är långt kvar.
och vi har ju ogrästentan innan.
Men mitt ambitiösa jag känner att det kan vara bra att börja då jag har väldigt liten eller ingen koll alls på vad blommorna heter, hur de ser ut, och hur de stavas, både på svenska och latin.
Gråtimjan - Thymus pseudolanuginosus
Gå nu inte och tro att jag är ambitiös dagarna i ända! nej hua!
Jag började med att säga att det är jobbigt att vara lat, och det är det.
jag ligger i soffan, andra benet över det ena, klassisk musik i öronen, hunden under vänsterarmen, blocket och pennan vid min högra. jag är hungrig men orkar inte göra nånting för att stilla den hungern.
Mackorna har börjat sina och jag måste spara för att ha till frukost imorgon.
Toast skulle jag kunna göra, men är så bökigt att göra iordning och plocka undan.
jag har pasta jag skulle kunna micra, men micrad pasta gör sig inte ensam.
Panpizza, nej.
Popcorn är väl det som väger tyngst just nu i detta läget. Men jag har fortfarande de där förbannade flarnen mellan tänderna från gårdagens popning.
Det är jobbigt att vara lat.

Jag har föresten troligen tappat bort en räkning.
Elräkningarna brukar komma i mitten av månaden, jag gick i tankarna om att den gjort det även nu. tänkt att jag tappat bort den på nått vänster. inte för att jag är en sån som tappar bort räkningar. utan för att den bara inte går att hitta.
ringde elbolaget igår. tydligen stod fortfarande Mariehus på avtalet.
dvs, hade jag inte ringt in hade jag kunnat haft gratis el hur länge som helst.
Men nu verkar jag inte få räkningen för hyran heller så det är förmodligen den jag tappat bort.
Så det är lite av en lost-lost situation här på soffan.

En annan dryg liten grej är att min ena, kanske båda, spisplattor inte verkar fungera om ugnen är på.
vilket kan bli ganska jobbigt med tanke på att jag bara har just två stycken.

jag plockade gamla hasselnötter från marken i vårvåras. Jag plockade en näve. Tog in de, knäckte den ena efter den andra, alla var tomma på innehåll...  typiskt djur att äta sånt och lämna ett skal i
lurande syfte...
En av de jag plockade va dock orörd, och jag misstänker nu att den kan ha tagit sig!
kommer inte riktigt ihåg i vilken kruka jag satte den, men nånting har kommit upp i en kruka. men jag vet inte om det är hasselnöten eller om jag satte nånting annat. men så blir det när man inte orkar hålla koll.
men så om någon vill ha en eventuell hasselbuske som kanske inte ens klarar Sundsvalls klimat så har jag en på G.

Nä nu ska jag kanske ladda ner bilder klart.
Vit fetknopp - Sedum album 



måndag 11 april 2016

Blev en liten hög

Att blogga om frisörer går alltid bra, så därför gör jag det idag.

I lördags så tänkte jag klippa mig, jag cyklade ner till 11 eller 12 för att hinna till stället jag spanat in innan de stängde.
Kommer in, en gravid trevlig tjej kommer fram och förklarar att det är fullt.
jaha suckar jag.
Hon säger också att hon inte tror att det finns nån annan som har öppet.
Så jag bokar en tid på Måndag, idag. kl 9.
nu kan man ju tänka att måndag klockan 9 så borde jag vara i skolan och bli en lärd man.
men! vi börjar 10 varje måndag. vilket är skönt. inte för att det är tidigt att börja 9 alla andra dagar. utan bara för att det är gött att börja 10.
hur som så hamnar jag hos en ung frisör men den kanske stramaste hårknuten i mannaminne.
funderade på om hon hade gjort den så extrem för att hennes kollegor skulle kunna skilja på kund och icke kund. eller om hon bara gillar när det stramar i hårbotten.
jag frågade inte.
det kan faktiskt ha varit den minst pratsamma frisören jag har varit hos.
Det va fruktansvärt skönt!
Medan frisören bredvid som inte planerat nån semester utan ska spela golf runt om i Sverige i sommar kämpade med den pratglada tanten som haft sommarhus i ett illaluktande (hon skyllde allt på bönderna), blåsigt Skåne och bara hörde bra på ena örat så pratade jag och min frisör om mitt hår.
som egentligen borde vara det mest tacksamma att prata om, om man är frisör liksom.
Så istället för att veta om hon hör bra på båda öronen eller få veta vad hon har för styrka på glasögonen eller om hon inte tycker att de långa naglarna va i vägen så fick jag veta att hon tycker att mitt hår växt fort på ett år och att det "blev en liten hög på golvet". som visserligen alla frisörer förmodligen har sagt ett par gånger.

Dock va det lite tråkigt.
För första gången i mitt liv så har jag, innan jag klivit in hos frisören, tänkt på vad som skulle kunna dyka upp som ämne att prata om. det va inte många minuters fundering innan jag kom fram till att jag hade mitt på det torra. jag menar. det har ju ändå hänt litegrann den senaste tiden.
hon kanske kommer med en dialekt fråga. och sen är karusellen igång. men icke!

Men för att koppla ihop frisören med gårdagens inlägg så lägger vi in After Rain

söndag 10 april 2016

"Kom inte till mig och grina när fingrarna är borta"

Jag har börjat kolla på Lost för att få tiden att gå.
Det är några år efter den va på tapeten som man säger, men jag gillar den.
Jag tycker att de verkar ha ett rätt schysst liv där ändå.
vatten i mängder att dricka, ingen verkar gå hungrig i onödan och alls kläder ser likadana ut och har alltid svettfläckarna likadant.
Det verkar inte heller finnas några direkta djur på ön. förutom en å annan isbjörn och en del vildsvin.
och de kan gå från ena sidan till den andra på typ 1 dag men det är ändå omöjligt att få med hela ön i en panorering.
Det är en bra serie men vissa saker är lite konstiga, typ att de dödade en, eller kanske det va två, isbjörnar och sedan låter de ligga utan att äta köttet. jag menar. varför döda ett djur men bara låta det ligga även om man bara är lite småhungrig, det är orimligt!


En annan sak jag ska börja med för att få tiden att gå är att börja leta musik igen.
Jag har inte letat efter bra musik på hur länge som helst. Vilket är tråkigt. Men nu jävlar!
Och för att få lite inspiration så börjar vi med att lyssna på Towers.
Låtarna rullar och tankarna börjar komma igång mer och mer. En del minnen kommer lite tillbaka också.
tex det pur färska minnet från idag.
Efter flytten så har jag slutat handla på coop och willys och handlar nu uteslutande på Ica. Så idag när jag skulle handla lite sånt som man behöver handla för att kunna laga typ mat och popcorn så cyklade jag ner till Ica Oxen som det så fint heter. jag tog min lilla korg och gick in. och på ica så har man inte så många korgalternativ att välja bland.
Antingen tar man den gamla hederliga lilla röda med svart handtag som gärna böjer sig om man lastar lite för mycket. eller så tar man den vanliga kundvagnen, den man förr när det va inne med drickabackar kunde ha just drickabacken under vagnen så den inte tog onödig plats.
ELLER! så är man nymodig och tar den lilla kundvagnen som ser ut att vara väldigt inspirerad av en rullator. Men då Mariestad är en stad för gamla människor så tar jag inte rullatorkorgen för att det finns de som behöver den mer än mig. utan jag tar en vanlig liten röd.
jag går in, handlar det jag ska. lyssnar på musik. struntar i omvärlden. sköter mitt. lever life osv.
betalar. packar ner allt i min lilla ryggsäck för att slippa ha en massa påsar hängandes och slängandes när jag cyklar.
cyklar hem.
kollar Lost.
Tittar ut.
Ser att vädret fortfarande är sådär som man vill att det ska vara, soligt. bestämmer mig för att cykla ner och handla lite chips och diverse småplock ifall att suget skulle falla in, man vet ju aldrig. chips på en söndag har ju aldrig slagit fel förut.
Jag gör samma procedur som senast. tar den lilla röda korgen. går in, hamnar bakom nån seg, bredlastad, relativt ung tjej som pratar högt i telefonen och har en rullatorkorg som sedemera kommer innehålla 6 monster energidrycker. efter vad som känns som 3 minuter men snarare är 3 meter så blir omkörningsfilen ledig. jag kör om, skakar på huvudet när jag är förbi så den unga kärringen ska se att hela världen är emot henne.
plockar på mig det jag ska ha.
tar sikte på lättdryckerna jag spanade på senaste gången jag va där.
-ta 3 och du spara 1,50:-
Jag slår till!
när jag står och funderar vilka smaker som kanske kan vara någorlunda goda så börjar 3 syskon som är med sin mamma och handlar bråka lite.
Lillebror på kanske 4 vill typ stoppa ner handen i frystaräkor lådan och plocka upp de, fråga mig inte varför.
duktiga storasyster som troligen är mellanbarnet då de brukar vara mer av den skyddande sorten (hänvisar till egna studier) står och håller för öppningen och säger nej och väntar på mammans hjälpande ord.
mamman som typ plockat på sig nånting man lägger i genomskinliga påsar och slår den klassiska dubbelknutpåse-knuten säger åt sin lilla son att han inte ska plocka upp några räkor.
"Nej du får inte"
'BUHUUU jooooooo'
"nej sluta nu"
'BUUUUUHUUU'
"ja men gör det då, men kom inte till mig och grina när du inte har några fingrar kvar, för de kommer att äta upp dina fingrar om du stoppar ner de"
ungen blir stum.
jag har aldrig, okej jo det har jag. men jag har väldigt sällan hört ett barn gå från grinig till tyst så pass fort.
mellansyster går där ifrån och småler åt dumma lillebror.
jag går bort och skrattar högt åt att det faktiskt funkade och att mammor kan vara så brutala ibland.
den där stackars ungen kommer förmodligen aldrig våga titta på räkor i nått år framöver men å andra sidan grinade han förmodligen inget mer under handlingen heller.

För att avsluta bloggandet på någorlunda bra sätt avslutar vi med lite Jack Moy och hans polare Glöden...    Nicknames & Lovers   eller varför inte Sleep Is Overrated

torsdag 5 november 2015

Från löv till barr på 8 timmar

Jag har fått en annan syn på att resa sedan jag började göra lite längre resor, ner till Mariestad.

Förr så har en resa för mig inneburit bil till Arlanda och sedan vidare, bil till Stockholm, bil till Strängnäs, bil till Gimofors eller bil in till Sundsvall.

Det är liksom de punkterna jag har rört mig på i mitt liv.
Men nu, efter att jag börjat plugga där nere så har jag fått en helt annan uppfattning om vad det innebär att resa.
Jag menar inte att jag är världsvan eller nått sånt.

Jag kommer ihåg en gång när jag skulle praoa nere i Göteborg några dagar.
Jag skulle ta tåget själv för första gången.
Visserligen skulle jag bli mött i Stockholm, få i mig lunch och sedan guidad till rätt tåg.
Men ändock själv.
Detta va även första gången jag åt de där bilarna som är så förbannat sura.
Och första gången jag åt en Calzone.
Och första gången jag blev busvisslad åt.
på senare tid har jag kommit fram till att det förmodligen inte va mig gänget på 10 tjejer i den övre tonåren visslade på utan kanske mer min prao-mentor.
(jag va runt 13 (tåg själv är inte lika imponerade nu lägre va) eller kanske 14)
Men det vet man aldrig.

Hur som så va den resan fram och tillbaka kanske nått utav det tråkigaste jag har gjort.
Det tog FRUKTANSVÄRT lång tid att komma fram och ännu längre tid att komma tillbaka.
Det var inga förseningar eller någonting sådant, utan det va bara otroligt segt.



Efter första Mariestadsturen, där jag körde bil ner. Dryga 6 timmar.
så kändes det långt, men inte orimligt långt, det gick relativt fort, och då menar jag tiden och inte hastigheten på bilen.
Sedan har jag åkt tåg och bil ner och upp igen nångång.
och det har flutit på rätt bra.
Det kan ha att göra med att jag nu har en smart telefon och har nu större val i vad jag kan göra.
Men på den tiden hade jag ju cdspelare och en telefon med massor med spel så det borde inte vara det.
Det kan ha att göra med att jag har blivit vuxen och tycker att det är skönt att åka själv.

Jag vet inte vad det är, men jag gillar det.
Det är skönt att kunna resa utan att tycka att det är jobbigt eller tar långtid.
Det är skönt att resa så länge det inte sitter en seg gubbe på ens plats, eller när en kvinna har två hundar stannar mitt i gången så 10 pers står utanför när de visslar för att stänga dörrarna.
Det är skönt att resa norr om Uppsala för där har jag efter egen forskning kommit fram till att tågen mer sällan är sena.

Det kan också vara så att jag tack vara den dagliga pendlingen på 20 min en halvtimme till och från skolan med buss har förberett mig på något sånt här.
För min hjärna fungerar väldigt bra när jag sitter i transportmedel.
Utom i bil, för där är jag mer orolig för krock så då koncentrerar jag mig på att vara en relativt tyst baksäteschaufför.



Appropå min hjärna.
Häromdagen, närmare bestämt i Onsdags så fick jag ett meddelande från min flickvän.
"Hurru. gör mensas IQ-test" (klicka om du vill göra det, och se vem som "vinner")
varpå jag svarar
'Fick du överdrivet mycket och vill veta hur mycket bättre du är än mig?'
"Ne hela familjen har gjort och tävlar Och jag råkar leda *luriggubbe"


Nu tänker jag inte vara den elaka typen och hänga ut vad man flickvän fick.
Jag tänker inte heller visa mitt i skryt-syfte, utan mer i avguda-mig-syfte.


Detta betyder alltså att jag är smartare än 96% av Sveriges befolkning.
Eller smartare och smartare. jag har högre IQ enligt mensas test.
Men man får väl ändå säga att mensa borde kunna sina saker?
För jag tror inte IQ och smarthet alltid går hand i hand.


Jag har gjort liknande tester förut över internet, men inte utmärkt mig så speciellt mycket.
Och det kan beror på att jag efter en viss tid tröttnat och på måfå klickat i svaren.
men inte den här gången!
jag har inte fuskat heller om nån tror det.

I övrigt har det inte hänt så mycket.
En kvinna bad mig hjälpa henne med en tung väska så jag fick känna mig stark för förmodligen första gången i mitt liv.
jag fick en påse stenhårt bröd i skallen när det ramlande ner från hyllan ovanför tågsätet.
jag slängde en (3) matlåda som stått odiskad lite för länge.
jag har fått reda på att om jag går 66 steg så har jag gått 50 meter.
jag vet att läraren vi har nu inte har något rinnande vatten i sin veckobostad, och att hon har 43 minuter till bussen, 42 om det är bråttom.
jag vet också att jag har fått en släng av pappas, måste-vara-ute-i-jättegod-tid-för-att-hinna-med-färdmedlet-syndrom. vilket kanske är nått av det jobbigaste man kan ha när man reser på ställen nästan aldrig rest på förut.






torsdag 29 oktober 2015

KlassiskaKlassiker

Idag, just nu, kvällen innan tenta så vill jag slå ett slag för klassiskt musik.
Den musikgenren är extremt underskattad.
Iallafall i min umgängeskrets.

Det finn givetvis bättre saker att göra än att slå ett slag för klassik musik så här kvällen innan en tenta.
Men det också mycket sämre saker att göra.
Hade jag varit full nu så hade det varit ännu värre.

Men faktum är att jag inte alls är speciellt sugen på att dricka alkohol och festa överhuvudtaget.
Dels så är Mariestad inte direkt känd för sina galna utekvällar och trånga dansgolv.
Faktum är att den gången jag har varit på krogen så hade de ingen vakt i entrén som kollade id eller nånting. Så hade jag varit 12 men sett ut som 29 så hade nog inte ens bartendern, som för övrigt såg ut att vara nyss fyllda 17, tänkt en tanke på att det kanske borde kollas id.
Sen att det var färre personer än det varit på en släktträff och att dryga 5 % sov vid bordet är lite charmigt men också väldigt väldigt ledsamt.
En säng är ju bra mycket skönare än kletiga fjällstugemöbler.

Och dels har jag tappat mitt party humör.
vad det beror på har jag precis börjat funderat på och inte kommit fram till något, så där får ni hållas lite på ett någorlunda vettigt svar.


I övrigt är Mariestad en ganska trevlig stad.
Den största nackdelen är att där jag bor så är det lika långt till alla mataffärer utom Lidl, men ja.
Lidl är inget man ska handla på.
Jag är ingen matvarurasist men det är skillnad på butik och butik.

Den näst största nackdelen är att det nästan alltid blåser här.
Jämt.
Minst varannan dag.
Och nu när det börjat blivit höst så har löven blåst ner. Och gosse vad löv.
gräsklipparemannen kör och klipper kanske var tredje eller fjärde dag så att löven smulas sönder. men dagen efter så ser det likadant ut som det gjorde innan lövsmulningen.

Mannen i den blåa traktorn som far runt och borstar upp skräp och håller rent efter vägar och sånt där verkar ha så pass mycket att stå i att han kör fortare än i sensommras.

Fastighetskötaren på flakmoppen verkar numera tycka att det börjar bli lite för kallt för att åka med gräsklipparen på flaket och sköta diverse ytor.
för han har jag inte sett på ett tag.

Jag vet inte riktigt varför. Om det beror på att Mariestad är mindre än Sundsvall och att de människorna man ser lägger man märket till mer, för att man är så förvånad över att se någon. eller om det är nått med vattnet.
Men Mariestad verkar bestå av fler göra-reportage-om människor än Sundsvall.
de kanske har större intressanta-människor ratio.

Som den rasistiska tanten i cykelaffären som köpte sig en förvånansvärt snygg hjälm samtidigt som hon sa att hon inte fick någon vettig tandläkartid för att invandrarna snodde de.

Eller mannen som går ut med sin golden retriver i en ostängd morgonrock. men frukta inte, han har samma sorts kalsonger som en mörkhyad man hade haft om han hade varit med i en amerikansk sitcom. riktigt pösiga boxer shorts.

Eller hon tanten på våningen nedanför som jag hjälpte med en väska för att hon såg närmare helt död ut än halvt.
4 trappsteg upp till rätt våning stod hon och hängde över räcket. med, vad jag gissar på, var syrgastub i ena handen och en, vad jag gissar på, grön kylväska två steg upp.

Eller kanske den väldigt märkliga personen som spelar innebandy som verkar tycka livet i allmänt suger och spelar fult för att jag är bättre än han.
jag menar, vem springer in i nån "med händerna först för att undvika att tacklas"
eller bara råkar dyka upp precis där man ska börja springa med klubban i crosschecking läge.

Fast han den sista är kanske inte är så mycket av ett reportage, han vill jag mest bara råka äga på fler sätt än att slå 4 tunnlar i rad,  springa ifrån lätt som en plätt och göra fler mål än.
men det kommer väl tillfällen tänker jag.

Tålamod, som hundviskaren säger, är det viktigaste till framgång.
och hundar är ju inte så olika oss ändå.





Men för att återkoppla lite till klassisk musik.
Jag har börjat lyssna på det, så här fram på kvällningen.
Det hjälper mig att sova när jag behöver göra det.
Det hjälper mig att tänka när jag behöver göra det.
Jag tror det ökar min kreativitet. för nu har jag helt plötsligt börjat blogga igen.
Sedan är det också helt fantastiskt att lyssna på. det finns en spelglädje man sällan hittar i modernare musik. men det finns gamla låtar som påminner lite om hur dagens låter. vilket jag finner rätt intressant.

Som till exempel på spelglädje så har vi den här eller den här.
Den senare är ganska dramatisk tror jag, om jag inte blandade ihop de.

och när man lyssnar på klassisk musik. framför allt de styckena med piano och orgel så ångrar man , iallafall jag, lite att jag inte lärde mig piano eller orgel. för sjutton vad fränt det är ändå.

måndag 25 augusti 2014

Bättre än en sten i skon!

Låg på soffan.
Försökte blogga.
Gick inte.
Tog tag i mig själv.
Bildligt.
Greppade tag i kameran.
Kollade batteriet.
Hämtade fleecetröjan.
Hämtade kängorna.
Tog på mig mössan.
Satte på mig tidigare hämtade saker.
Gick iväg.

"Hej"
Edwin springer ut på altanbalkongen.
'Tja!'
"Vart skaru?!"
'Till skogen'
"Ska du knäppa kort"
'Japp!'

Folk på jobbet tycker att jag pratar lite.
Han jag arbetar mest med säger att han har kommit på varför.
"Han har gått in i energispararläge"
De få gångerna jag sitter kvar i elbilen och han får svirra (trimma) så säger han
"Du är så snål med energin"
Jag misstänker att han kallar mig extremt lat på ett snällt sätt.


Tillbaka.
Jag går på kanten av lägdan som borde vara åker.
Men då det är skugga där större delen av dagen så är det lägda.
Och blött.
Tur jag har kängor.

Tar mig in i skogen.
Stannar.
Står på ett traktorspår.
Antingen höger mot de mindre kända markerna. den större skogen.
Eller vänster. mot masten och de välbekanta träden.

Jag går rakt fram.
typ.
Hade redan innan planerat att gå mot den större skogen.
Då den är större och inte lika besökt.
Jag tänkte att jag skulle gå via vad som en gång varit en traktor väg.
Men vad som numera är två diken och en stig i mitten.

Jag hittar inte riktigt till stigen mellan två diken.
Så jag planerar att gå via en kulle där man ser ut över vildvuxen sly.
För därifrån är det praktiskt taget rätt ner till stigen mellan två diken.

Senast jag gick på stigen mellan de två dikena va med Anton.
Vi skulle gå på djursafari.
Det började bra.
Trodde vi.
tills vi insåg att vi stått och lyssnat i en kvart på en gran som rörde sig i vinden.
Men sen gick det bättre.
När vi hittade 2 kg svamp på ett å samma ställe.
Dessvärre utan någonting att ha svampen i.
Min tjocktröja fick då bli provisorisk påse.

Jag står på kullen.
Lyssnar.
Spejar.
Trippar fram på tårna.
Fixar inställningar på kameran.
Är lite ringrostig då jag inte fotat på oerhört länge.
Men lite av de gamla takterna sitter kvar förberedelsen till exempel.
Jag trippar ner för kullen.
Lite tillbaka mot där jag kom ifrån.
fast ändå inte.
kliver på en kvist.
PANGBRAKKNAKTRAMPTRAMPTRAMP
det springer en älg ungefär 10 meter bort.



Jag gissar på en ko.
Möjligen en fjolårsko.
Då den inte va speciellt stor.
Men vem är jag å döma.

Nerverna va lite mer spända nu än innan
Trippade fort dit där älgen hade sprungit.
Förgäves.
Den hade mer krut i benen än mig.
Det lät som att det skulle kunnat vara två stycken och att de sprang åt varsitt håll.
Varav det ena hållet va där jag kom ifrån och det andra dit jag skulle.

Fortsätter gå.
Hittar stigen.
Inser att om jag hade hittat till stigen på direkten hade jag KANSKE! mött älgen på stigen.
Och KANSKE! fått en bättre bild. KANSKE! en bild där man faktiskt hade sett en älg.
eller två.

Traskar vidare.
Känner mig liten och kort.
Stigen är liten å trång.
Dikena likaså.
Det växer sly mitt i stigen.
FLABBKNAKBRAKDUNKDUNKKNAK

Tänker för mig själv.
Åh vafaan va det där?!?!
Vilket djur skulle göra sådär?
Det lät som att det va en fågel som försökte springa på marken för att kunna lyfta för att sedan börja flyga men sprang in i ett träd.

KNAKBRAK.

Det knakar inne i skogen på andra sidan.
Till höger om det högersta diket.

"GET OFF THE ROAD"
Hör jag hur Frodo skriker i min hjärna

Jag kliver in bland lövträden på vänster sida.
Hoppas på att jag ska få se nånting ligga vid roten av ett träd.
Inget dyker upp. typiskt.
Går ut mellan dikena igen.

DUNKDUNKDUNKDUNK.
hörs på högra sidan.

Aha.
Skrämd hare.
Förmodligen samma som lät som en dålig fågel på vänstra sidan.

Fortsätter promenaden.

Känner skogen tätnar.
Löven far över stigen.
Snart kommer en läskig typ på en svart häst
"GET OFF THE ROAD"
går in i skogen igen.
Tänker att här är perfekt för svamp.



Hittar två.
Inte ens rätt sort.

Går vidare.
KNAKBRAKKNAKTRAMPTRAMP
Låter som älg.
Gör ett halvhjärtat försök till å smyga mig fram till där jag hörde den sist ihop om att få en bild.




Exakt.
Blev inget av det den här gången heller.
nåväl.

Börjar traska hemåt.

hör nånting skriker.

Det låter som inget jag nånsin hört förut.

Tänk er hur jag föreställer mig att en hare låter.
Lägg till hur jag tror att en tjäder kan skrika.
Lägg till vingslag.

Finns bara ett djur som stämmer in på beskrivningen!!
SKVADER!!!
Ska låna burar och försöka fånga in den.
Filma den.
Sedan släppa ut den igen.
Man är ju sportjägare liksom.


 Närmar mig slutet på skogen.

Hör ett nytt ljud jag aldrig kan minnas mig ha hört.
Kollar upp.
Ser en fågel.


 sa ju att jag va ringrostig.
glömde att kompensationsskruva på rattarna. himlen är ju generellt sätt ljusare än skogen.

Det är en häger kan jag iaf berätta.
sällsynt här omkring.
har sett en vid sjön vid ett fåtal gånger.
ännu färre i skogen.


Kommer ut ur skogen.
går hem.

Plockar ett äpple.

För in bilderna i datorn.
blir besviken.

Har försökt få tillbaka kreativiteten.
Men har liksom tappat den totalt.
därav dåliga bilder.
Dåliga inlägg. om ens nått.
Men den kommer.
hoppas jag.

nåvälnåväl.
nån älg. en hare. en häger. jäkla massa duvor. och ingen svamp.
är iallafall bättre än en sten i skon!





onsdag 9 juli 2014

Grönt på rött och viseversa är det någon vers på visan?

Jag har gjort årets tappra försök till att plocka smultron.
Det gick sådär.
Inte för att jag är färgblind!
utan för att det inte fanns så många!!

Men också för att jag har kommit på att jag är färgblind.
Man kan undra om det är jobbigt att vara färgblind.
jag vet inte.
Jag har ju liksom aldrig varit Ofärgblind så jag har inte något att direkt jämföra med.
men kan tänka mig att det är lite grann som att inte kunna se vissa färger när en annan färg omger den.
Ja.  ungefär så är det.
ganska precis så.

inte riktigt som alla andra tror.


SER DU INTE ATT DET HÄR ÄR GRÖNT?!??!?!??!?


MEN DU SER VÄL ATT DET HÄR ÄR RÖD??!?!?!?!!?!?!!!!!!


Men dra mig!
klart som fan jag ser att det är röd och grön!
är ju inte dummare än vad du verkar vara!

kan tänka mig att det är ungefär  folk tror att de med glasögon ser.


ungefär så tror jag.
typ.

sen så finns det en uppsjö av färgnyanser och man kan ju fan inte ha rätt varje gång man säger röd när det är vinröd eller ljusröd eller horröd. som huset som ligger där borta där man åker när man ska på utflykt. det som har taket som skulle bli perfekt att åka pulka nerför. ni vet. där borta.
(nickar mot huvudet i västlig riktning)



Men. tänker ni.
om du inte kan se när grön omges av röd. eller röd omges av grön. hur funkar det då att plocka till exempel smultron. eller jordgubbar. eller röda vinbär. eller den röda pennan som råkat hamna i lådan för de gröna pennorna. eller den röda fotbollen. eller den röda boulekulan, en sån av plast med vatten i???!?!!?!!?!?!?!

Joru! säger jag.
smultron är på en skala mellan 1 och 5 där 5 är det värsta att plocka och 1 det lättaste en femma.
fruktansvärt litet bär.
jordgubbar är bara en trea, men det beror på den mörkgröna färgen på bladen och för att det oftast hänger några ofärdiga bredvid de färdiga.
röda vinbär är en etta. för de hänger i klasar och har också mörka blad medan det röda är lite glänsigare (plockas med fördel på soliga dagar)
den röda pennan i gröna lådan har jag aldrig försökt hitta ens, har inte så många gröna pennor att jag behöver en låda till de. 
kommer nog aldrig heller ha så många gröna pennor.
den röda fotbollen har jag heller aldrig prövat.
den röda boulekulan som är gjord av plast har har vatten i sig är en etta den med.
däremot den lilla svarta jäveln! den ligger aldrig där mina röda hamnar..

men hur hittar du då smultronen. och jordgubbarna. och så vidare.
JO!
man går efter form.
eller kollar nerifrån och upp.
eller drar med handen igenom så det gröna böjs åt sidan.

men det är inte alltid lika effektivt som att vara icke-färgblind. det har bevisats flertalet gånger.
typ här
min mor är Ofärgblind.
gissa vilken hög som hon plockade ihop.
men å andra sidan så är jag lite mer för kvalité före kvantitet. vilket också syns.

och ni som har en morfar som inte är färgblind kan ju försöka hitta den gröna larven som ska vara i/vid/runt/på/under/över nån av högarna! jag ser den inte.



eftersom att min bil snart övergår till pension/veteran och inte kan spela de "nya" formaten. så som CD och diverse, så bjuder jag på lite kassett!!



tisdag 17 juni 2014

Bara på låtsas



















Likt Olles nedre tandrad ändrar jag riktning i livet från dag till dag.
I vintras hoppade jag av bildjournalistik.
Tappade lusten att fota, har inte riktigt funnit den än.
Tappade också lusten att skriva, har inte riktigt funnit den heller.

och tappar man de två sakerna så är bildjournalist ett rätt dåligt program att gå.

Lika mycket som jag stör mig på att snöret till höger i bilden ramlat ner, ut ur undanstoppningen stör jag mig på att jag inte vet vad jag ska göra i framtiden.

så du som sitter inne på tips, hör av dig!
kommentarsfältet.
ring.
skicka brev.
bildrebus.
vad som helst.
förutom sånt jag inte kan läsa/lösa



På samma sätt som samma olle kollar av avsky.
kollar jag på mitt hår.
ja. jag börjar se ut som Glen igen.
behöver klippa mig.
men har inte den rätta orken att sätta mig ner i en stol och prata om ingenting.
jag gillar inte att prata om ingenting.

jag gillar att lyssna på folk som pratar om ingenting.
för det låter dumt och kul.
för någon helg sedan var jag chaufför.
just det.
sen sist jag bloggade har jag tagit körkort.
åt samma olla som finns på bild 1 och bild 2.
lätt som en fjäder tänkte jag.
jag kör in, åker hem, äter godis, somnar, vaknar, far in, skjutsar hem, sover.
men nej.
han skulle klippa sig också.
vi far till birsta.
går till drop in salongen. där hon jag klippte mig hos strax innan gatufesten. ni vet.
undra om hon jobbar kvar där.
hon var inte där då.
och det var ungefär 20 i kö.
vi gick till nästa. den som inte är enbart drop in.
där fick han en tid.
halv 5 nästa dag.
klockan va ungefär 2 halv tre och han skulle vara borta vid 4 halv 5.
funkade inte riktigt.
vi gick till bilen. for till stan.
gick till en frisör.
han fick tid halv 5.
vi gick till nästa.
de hade ingen tid.
vi gick till nästa.
"nä här får jag dåliga vibbar, jag måste känna ett visst förtroende innan jag låter någon hålla på med mitt hår"
det lät inte lika homosexuellt som det gjorde nu.
vi går 2 steg in i nästa.
vänder fort.
till och med jag fick dåliga vibbar.
ingen vill bli klippt i ett kontorslandskap.
samma olle som är på bild 1 och 2 har ont i fötterna.
vi sätter oss på en busshållplats.
funderar.
vart finns det 1 frisörsalong där man får bra vibbar och som har tid.
samma olle öppnar sig.
han hade en "sundsvallsfrisör" men de la ner.
vi vandrar vidare.
in på små gator.
ut på stora.
kommer förbi en där man inte tror att det ligger något.
"hon känner jag igen"
han stormar in.
"har ni tid nu åt mig?"
han får tid.
jag får slå mig ner i en fåtölj bredvid pomac och after eight.
typiskt.
jag skulle köra och klockan va bara halv 4..
jag plockar likt många andra numera fram min telefon.
scrollar lite.
lyssnar på deras kallprat.
förväntar mig väder och andra klassiker.
det händer inte.
det är skratt och nästan glada miner.
enligt min expertis så raggade hon.
eller så va det hennes första vecka och hon hade längtat efter att få prata.
det blev bra, han vart nöjd, jag hade fått höra det bästa kallpratet jag har hört.
han har hittat en nu sundsvallsfrisör.
jag behövde klippa mig då.
jag behöver fortfarande klippa mig.
i fredags fick jag en toffs i håret av min tjej
japp.
en toffs.
japp. 
jag har tjej.
en charmerande bild innan nyårsfesten.
hade potatisgratäng kvar dagar efteråt!

efter ett tag kom jag på att jag hade potatisgratäng kvar dagar efteråt.
den fick slängas.
gratängformen är rengjord.
gratängformar är det jävigaste att diska.
förutom på reklamer.
för då körs de i diskmaskin.



ett litet tips från mig till dig.
men personligen gillar jag Bara På Låtsas - Arvet bättre





fredag 31 januari 2014

Se Edvin flyga över åkern i fruktansvärd hastighet

Jag har inte bloggat sen ifjol.
hade jag kunnat sagt och det hade varit kul. om det hade varit den tredje januari.
men nu är det inte den tredje januari.
det är den trettionde januari.
helskotta.
det är till och med trettioförsta.
tur jag sa nått!
måste betala räkningar.



förra helgen va jag hemma.
Jag åkte pulka.
som jag hade sagt om jag hade varit alldeles gammal och stel.

det gjorde jag inte.
jag åkte madrass.

1,5 gång.

att det blev 0,5 mindre än 2 beror på att första åket tog slut alldeles för fort.
halvvägs i backen upptäckte jag att madrassen va för liten.
mamma måste krympt den i tvätten.
jag kunde inte längre sitta som jag suttit.

och ramlar man i mitten ska man inte fortsätta åka därifrån.
nej.
då går man upp.
gör om.
gör rätt.

och rätt gjorde jag.










Nu kan man ju tro att jag flyger från ingenting.
men så äre inte.

är ett litet hopp där.
inte speciellt stort.
men fullt tillräckligt för dom som väger lite och har en pulka som går som hejsan.
även tillräckligt stort för dom som inte gillar att hoppa.
eller de som inte fått sin brors förmåga när det kommer till att graciöst flyga över den frusna åkern.

Jag presenterar härmed Ida. Min syster som lider av en liten släng av jantelagen.










Hon vågar inte hoppa när grannbarnen är med.
För hon vill inte vara bättre än de på det.
vilket jag tycker hon gör rätt i.
för det skulle jag inte heller vilja vara.
inte utan hjälm iallafall.

Jag presenterar även Edvin.











jag skulle nog vilja säga att Edvin vann.
både i snabbaste åket.
längsta hoppet.
och hårdaste landningen.
tillråga på allt är han ungefär 16 år yngre än mig. +/- nått år. är dålig på det där med barn och deras ålder.



Jag gillar den där delen när han far som en liten vante bäst.
Vill även meddela att under den ungefär 2-3 dm "djupa" snön är det bara is.

alltså.
där han, och alla andra som hoppar landar, är det ett hårt lager snö ovanpå en rätt hårt lager med is.

med andra ord.
jag det gör ont att landa. och ja det gör ont att bara åka.
gick haltandes in.

nä okej det gjorde jag inte.
jag landade på fötterna.
för jag är nämligen till 2/4 ett kattdjur.
landar alltid på 2 fötter.

Att hoppa med divers pulkor och madrasser får mig att minnas den tiden jag och min något yngre kusin (6 långa dagar) höll på å hoppa med våra snowracers.

vi modifierade de lite också.
tog bort bromsen.
snurrade på ratten så att den blev bättre att hålla i.
böjde upp skidorna baktill så vi skulle kunna fortsätta åka efter våra 180s. som vi satt ungefär 10% av gångerna.
det vill säga de gångerna vi inte började snurra för tidigt så hoppet gick sönder.
det vill säga ungefär 1 gång var.
När det va fram mot våren så började vi tröttna på att bara hoppa.
 så vi gick till skogen och hämtade ett träd att grinda på.

jag kommer aldrig grinda på nått nå mer.
speciellt inget som har kviststumpar som sticker ut.

heter det grinda föresten?
jag är inte så inne i jibbersnacket.
det kanske heter räjla. (vet inte hur man stavar. så jag gör som jag brukar. skriver som det låter. det brukar vara ända sättet.)

nån har gett mig tipset om nån google.
men jag vet inte.
det här med cyberspace går nog snart över.


lördag 12 oktober 2013

Duschdraperier, det där jävla skyddet och P3s arbetskår

När jag flyttade sa jag till mig själv.
"okej albin. nu jävlar äre du som håller ordning å reda på saker å ting. diskar varje dag. 'stor'städar minst 1 gång i veckan.
Det ska inte ligga 1 liten pryl å skräpa!
Det ska va ordning på torpet!"

ibland håller jag inte riktigt vad jag lovar mig själv.

å mat skulle jag laga. ofta och gott.
och varierat.
inte bara pasta liksom.

Det har inte heller gått som planerat.
Men till mitt försvar så är pasta gott.
och enkelt.
och gott.
det är också rätt enkelt.
men framför allt gott.


"att plugga är som ett heltidsjobb"
säger alla.
så då tänkte jag att det kanske är bäst att kliva upp som om jag började i rätt vettig tid.
så min tv och väckarklocka går i gång 07.15.
men vad hjälper det är ju frågan.
börjar jag 10.15 så är ju risken att jag ligger kvar till 9 rätt stor.
och då har ju liksom grejen med att ha väckarn på 07.15 förlorat sin betydelse.

Annars finns det inte så mycket att klaga på.

eller.

vi kan kanske prata om mitt duschdraperit.
och duschdraperier i allmänhet.

väldigt smart grej det där.

skärmar av duschvattnet från att hamna överallt.
(ja alla vet säkert inte hur ett duschdraperi fungerar!)

men det är väldigt dumt av uppfinnaren att inte lösa problemet med närgågna duschdraperier.
finns det nått värre än när ett duschdraperi smyger upp på en bakifrån och liksom bara suger sig fast tätt intill kroppen. TÄTT!!

ja självklart finns det värre saker här i världen än närgångna duschdraperier!
typ, att ta alldeles för mycket schampo.
eller att handduken inte hänger där den ska så man måste gå ut i rummet för att hämta den.
eller typ cancer.
eller när nån byter låt på spotify när man köat den.
för att sedan säga. "åh den här va bra" när nån annan här på den.

fast nä.
tätt slickade duschdraperier tar nog ändå priset.

det värsta med mitt är att det är ett oxhuvud precis i rätt höjd.
så det är lite läskigt när man vänder sig om och ser ett oxhuvud slickat mot rumpan.
är bara glad att han inte har en tunga!





hmm..
nått mer å klaga på?
jo visst ja!
jag har börjat frysa om fötterna.
vilket betyder att antingen får jag lägga in en tjock fet ikeamatta på golvet eller så får göra rent foppatofflerna och gå omkring med dom inne eller så får jag ta på mig tjocksockar.
eller så göra jag allt ihop.
men det känns som en overkill.

och snart har det gått ett år sedan jag stoppade kniven i handen.
sitter och håller tummarna på att jag ska vinna högsta vinsten på försäkringslotteriet.

om inte tänker jag ta ut en saftig summa på frysskadorna på fötterna.
kanske.




att min spis fungerar okej tänker jag inte klaga på.
men att det där jävla skyddet på fläkten.
(så att ångan inte ska åka ut i 'lähenheten' utan in i 'fläkten')
det kan man klaga på!
det skyddet vill då inte göra som det borde.

jag börjar laga mat.
jag kommer på efter 5 minuter att jag borde hä igång fläkten.
vrider på tajmern.
här när skyddet.
fortsätter lagar mat.
3 minuter senare.
jag drar ner skyddet.
frågar mig själv.
"drog inte jag ner den förut?"
kollar på skyddet.
ser hur det långsamt, retsamt glider uppåt.
jag drar ner det.
det glider ännu långsammare upp.
jag blir irriterad.
drar ner skyddet hårt 5 gånger i rad.
det åker fort som fan upp igen.
jag drar ner det en gång.
extra hårt.
håller kvar.
känner hur det börjar lukta.
kommer på att jag lagar mat.
fan.
skyddet får vänta...




sen var det nått mer jag skulle nämna.
en sån där grej som dyker upp nångång när man är upptagen med nått.
"Ahh, Det DÄR ska jag blogga om!!"
sen kommer man hem och allt som finns kvar i huvudet är duschdraperiet och om jag verkligen måste diska idag eller om det räcker med att spola av det med varmvatten.


jo just det ja!

jag har slutat dricka mjölk.

totalt.

det är jätte synd.
mjölk är gott.

men det är sååååå långt till nacksta och 6 liter väger alldeles för mycket för att orka bära hela den vägen.
så mamma du får gärna komma och lämna mer saft.
för den du hade med dig sist är slut sedan länge.



för att runda av lite snyggt och stilfullt så vill jag skryta med att mitt namn har nämnts i radio igen.

är nog uppe i 5 eller 6 gånger nu, bara iår.  kan vara mer också.
förmodligen halva inne på hela P3s arbetskår.

därför får Sinners Heist avsluta dagens, veckans och kanske till och med månadens inlägg.

söndag 29 september 2013

Nån Avicii

Det är mycket längre från stan och hem än man kan tro.
man hinner se mycket kul på vägen.
man hinner höra lite också.
typ som dom 4 personerna jag gick förbi igår.

"men hur gammal är du?"
"nä men har du inte klamydia så är det ju lugnt!"
"du kan ju aldrig va äldre än mig?!"

oklart vem som pratade med vem och vem som svarade på vad.

eller han som stod hukad vid busshållplatsen mitt emot polisstationen.
lyssnandes på nån avicii.
och spottandes.

jag kommer närmare.
han börjar gå i fylletakt med musiken.
ni vet. den där takten man alltid håller när man är lite för full för att kunna hålla den rätta takten.
helt plötsligt får han för sig att springa över gatan.
han springer fult.
han saktar in när han kommer närmare ett av dom avspärrade områden där dom håller på med vägarbete
Han går förbi 1 skylt.
han går förbi en till.
Men den sista kan han inte gå förbi.
han klacksparkar på skylten.
skylten står kvar.
han håller på att ramla.
men klarar sig.

han fortsätter gå, fortfarande på vägen.
Sedan kommer gatan han ska upp mot.
i ett försök till att göra en 360 hoppar han upp på trottoaren, fortfarande ståendes!
Sedan går han 10 meter. innan han börjar löpa i fullfart uppför åkersviksgatan.
fortfarande lyssnandes på nån avicii.




har för övrigt inte riktigt kommit in i pluggandets anda.
är inte riktigt min grej det där med att sitta å läsa tråkiga saker som förmodligen kan va bra att veta.
jag menar, hur svårt kan det va att skriva en bok som är både informativ och rolig?

eller, varför har inte nån läst in alla böcker som jag ska ha i kurserna på ljudbok??!!
det hade ju varit det bästa. typ.


har inte heller riktigt kommit in i det här med att jag bor själv å i lägenhet.
hittills så har jag vaknat åt samma håll hela tiden.
huvudet har varit ut från väggen varje gång. och oftast har jag legat på mage.
idag låg jag på rygg och kollade in i väggen.

och jösses vad förvirrad jag blev.
Det är nån krämvit färg och det är liksom nån väv av nått slag, jag vet inte riktigt. är inte så insatt i tapetvärlden.
kanske inte ens är tapet.
iallfall.
ligger man förnära så kan inte ögonen fokusera för det är inte en jämn yta.
och när man vaknar så tänker man inte som bäst.

Så när jag vaknar, öppnar ögonen. dom lyckas inte fokusera på det rakt framför.
väggen är jättenära.
jag ser inte att det är en vägg.

Jag blundar. tänker.
Å vart fan har jag hamnar nu?
har nån flyttat på mig när jag sov?

öpnnar ögonen igen.

blunder.

gör en valrossvändning så jag hamnar på magen med ansiktet bort från väggen.

öppnar ögonen.

tänker.
ahaa!


somnar om igen.

Vaknar med ett ryck!
telefonen plingar till.
somnar.
vaknar.
ipaden plingar till.
somnar.
vaknar.
telefonen plingar till två gånger i rad.
somnar.
vaknar.
ipaden plingar till två gånger i rad.

Blev less och stängde av ljudet på båda.

nackdelen me att ha två saker som är inte riktigt är ihop kopplade är att dom plingar för samma saker fast vid olika tillfällen.
vilket jag har märkt kan vara rätt irriterande..


har annars inte så mycket mer att säga än att jag fått en liten förälskelse i The Rhythm Of The Night
vilket jag kan tacka GTA V för.
vilket för övrigt är ett helt okej spel.

Annars funkar det ju alltid att lyssna på nån Avicii

är föresten lite besviken på hans album. är lite halvdåligt faktiskt.
och jag skriver alltid fel när jag ska skriva avicii.
tycker han borde stava med dubbel C.
Avicci.
inte lika snyggt.
men det är ju viktigare att det är lättare för mig att skriva, än att han har ett snyggt artistnamn

onsdag 18 september 2013

tangle in this trampled wheat

Borde plugga. städa. plugga mer. läsa böcker som hör till plugget. skriva inlämmningsuppgift. göra andra saker.

men vad gör jag?

jo jag spelar GTA V.
lätt värt att hoppa plugget.

eller?

ska ju tydligen läsa ungefär 50 sidor om dan för att inte hamna efter.

har gått i skolan i 2,5 vecka.
hur många sidor tror ni jag läst?


ungefär 10.
max.



Som sagt.
gått i skolan 2,5 vecka.

jag har bott i lägenheten typ 3
och jag hävdar fortfarande att jag bor i en kall bastu.

fast ju nu är den halvvarm faktiskt.

sitter i kalsongläge. om ni förstår vad jag menar.
och torktrasan runt nacken.
som om jag vore boxare.

Har haft en diskdag.

har liksom blivit så att jag inte diskat på ett par dar.

Nackdelen med att man han 8 + 8 + 4 +4 tallrikar och 6 + 4 glas är att man inte behöver diska så jätte ofta.
eller.
nackdel och nackdel.
Det är ju rätt skönt att inte diska på ett par dagar.

Men det blir ju så fruktansvärt jobbigt när man sitter och äter pastan med kniv och sked ur en skål..

nu har jag inte hunnit blivit så extrem än.
men det va nära idag...


Har haft två dagar med redovisningar.
idag vare bilderna vi skickade in för att komma med.
och igår vare bilderna vi tog i fredags när vi var ute i birsta och letade en nyhet.


japp..
vi for ut till birsta och letade efter nån nyhet.
Vi bildjournalister skulle fota en nyhet med 1 bild och sedan skriva rubrik och bildtext.
dom "vanliga" journalisterna skulle skriva en nyhetsartikel.

jäävligt glad att jag slapp det.

Blev rätt nöjd med bilden jag tog. men inte med själva nyheten.
aja.

tyvärr får ni inte se bilden.
då jag lovade hon jag fotade att jag inte skulle publicera den nånstans.
och jag är en man vid mitt ord!

förutom när det gäller vad jag säger till mig själv...




Hittade igårkväll en rätt skön remix på Oskar Linnros och Robyn.
jag tror jag hört den förut. kanske.
oavsett vilket så är den bra!
ni hittar den Här!

en annan kul sak är att disken nu är färdigdiskad! för den här gången...

ingen som har en liten billig diskmaskin som man kan få köpa?


Nä nu ska jag fortsätta kalsongläget med att plugga!
kanske.
får se.
Nhl 14 känns också lockande..

typiskt.

fredag 6 september 2013

ett nej är ett nej

klockan är halv tre.
jag är trött.

varför är du trött?

jag har inte fått mina 8 timmars skönhetssömn.
och om en timme ska jag gå till sidsjön.

Varför ska du gå till sidsjön?

jo jag ska tävla.

Vad ska du tävla i?

inte en aning.
dricka öl?

Det heter öllympiska spelen iallfall.

kommer förmodligen göra den där klassikern som i gemenemun är känd som norsk fylla.


gud vad jag hatar norska fyllor.

att springa runt på stan och leta upp dragonsspelare och fota sig med en av dom, att planka på en hund, att kyssa främlingar är saker jag mycket hellre gör än att springa runt runt runt en liten sketen pinne som ska vara mot huvudet.

det var dare night igår.
jag fotade mig med sigurdarsson som jag av en slump sprang på.
han vart lite förvånad.

jag går mot entren på sporthallen.

kollar på telefonen.

kollar upp.
1,5 meter bort kommer Sigurdarsson gående.

"Hej, visst spelar du i Dragons?"
'ööh javisst'

att jag redan visste att spelade där gör inget.
att han hade på sig en träningströja med draken på gör inte heller nånting.
att han hade en systemetpåse under armen hör inte ens hit.

"vill du va med på bild?"

Fortfarande förvånad tar han upp pilotbrillorna på pannan.
granskar mig och han som skulle fota oss.
'ööh javisst'


frågan är om han förstod att vi inte var inbitna fans.
troligen inte.



vi hade en deadline som låg på 22.00.

men egentligen typ 21.04



hur som haver.

vi går runt på stan.
gör sakerna som står på listan.

vi är typ 15 st så alla får ju liksom sin sak.

vi är ungefär 60% killar och 40% tjejer.

några står och spelar in en musikvideo med en främling

jag står och sällskapar med dom två som klär på sig efter att ha badat i fontänen.

'Nu har vi badat i fontänen. nu får du kyssa en främling'

Jag blir lika förvånad som sigurdarsson.

"ööh javisst"

ångrar mig när hjärnan fattar vad jag gjort.

hoppas på att vi inte möter nån i våran ålder som är "godkänd".


Går ner till dom som spelar in musikvideon.

vi pratar om nästa grej.

"titta, där sitter det en tjej. gå fram å fråga. du som lovat att du ska göra det"

grupptryck.
djupa andetag.
fan.
nåväl.
bättre å få det över stökat. det värsta som händer är att jag får ett nej. eller en saftig käftsmäll.

går fram, rätt trevande.

3 meter kvar.
hon sitter å röker.
äckligt.

"hej" säger jag.

'U want a cigg?'

blir helt ställd.
"ööh nej tack" (blivit uppfostrad att säga tack efter ja och nej)

Leter efter mina engelska kunskaper lååååångt bak i hjärnan.
alla kollar.
grupptryck.

"are you singel?"

'am I singel? yes'

"Do you wanna take a picture with me?"

'a picture?'

alla kollar.
fotografen står 5 meter bort och väntar.

"yeahs (blandar yeah och yes) a picture of you and me. and we need to kiss on it"

'HEEEEELL NO'

"okej, thank you" (artig till tänderna)

går iväg.
tänker. tack å lov!
hon sitter kvar å skrattar.



Vi fortsätter.

det börjar bli sent.
mörkt.
kallare.

resterande del av inlägget, som faktiskt existerar finns att köpa (dyrt) som exklusivt extra material.


söndag 1 september 2013

Två gula ankor och en avundsjuk nolla

Skolan börjar imorgon.

tror inte jag förstått att jag ska börja plugga än.

Vet knappt vad jag gett mig in på.

nåväl.

Insparken har iallafall redan börjat.
För er som inte vet vad en inspark är så är det samma sak som en nollning. typ.

Journalisterna och Bildjournalisterna har en gemensam förening.

Varje förening har 4 generaler. tror jag.
Varje nolla har en fadder.
Alla föreningarna har en maskot också. tror jag.
Varje nolla ska också ha en namnskylt.
På namnskylten ska faddrarna och generalerna kunna skriva poäng som reflekterar hur bra dom tycker nollan är.

Och jag måste säga att jag har överträffat mig själv.

Det har än så länge varit 2 tillfällen.

eller egentligen bara 1.

Men det spelar ingen roll.

Jag är fortfarande förvånad över hur pass bra det gått.

jag tror åtminstonde att det gått rätt bra.

Men när folk utbrister "Oj jävlar" och liknande så kan man ju anta det.


Den ultimata poängmagneten är maskoten. 

Den är tydligen jätteviktig.
Det lärde jag mig inte den hårda vägen.

"Här vakta den här med livet i 2 minuter jag ska bara gå bort å hämta en sak, och om nån snor den då jävlar"

Sen dess så vaktar jag den med livet.
japp.
jag har den fortfarande.
inatt vid 2 nångång "Du Albin, DU ser till att den där inte försvinner och att den följer med på Måndag!"

En annan sak som är rätt bra om man vill få poäng är att stå bredvid en avundsjuk nolla.

Att stå bredvid en avundsjuk nolla resulterar också i många komplimanger.

Att då mixa dom två sakerna.
en maskot och en avundsjuk nolla.
är ett rätt bra koncept upptäckte jag.

En jourare kommer fram.
Man pratar.
är trevlig.
Skrattar.
Ser go å glad ut.

Tar fram en penna, säger. "du borde skriva några poäng här" ler stort.
har man gjort rätt så brukar dom skriva på utan tvekan.

har man inte gjort alla rätt så säger man bara "Men det är ju klart du ska skriva poäng, jag har ju vaktat den här ankan hela kvällen"
(ja. maskoten är en stor badanka med en liten badanka fasttejpad runt halsen) 

Och gör nu den avundsjuka nollan sitt så säger den "Nej men du kan ju inte ge han poäng han är ju världens slarver" osv. bara en massa ljug

Det är nu komplimangerna kommer, efter den avundsjuka nollans 'utbrott'.

"Den här killen? han verkar ju hur go som helst. verkligen genom schysst!"

Den avundsjuka blir nu extremt frustrerad.

"Vafan äre frågan om?? varför ger alla han så många poäng??" (det är sant. hon sa så.)

Då svarar denne "men det ser du väl? skarpa linjer, kraftiga kindben, bra frilla och genom schysst."
Sedan skriver han dit 5+

kommer inte ihåg. men tror att den avundsjuka nollan fick 1 oförtjänat  tröstpoäng.



Sen när hon går hem så tar hon fram pekfingret. spänner blicken i mig och säger.
"När den här veckan är slut, så ska jag ha knäckt dig"



ja typ så.

Fick även 500 poäng av en kille.

tror dock att dom max får ge 5..


så det är ju som det är




nä nu ska jag laga mat.........