Äta sova jobba. 💤

Kommer hem. Duschar. Fixar matlåda. Sover. 

Vaknar. Somnar om. Vaknar. Ligger och halv snoozar. Kliver upp. Går eventuellt på toa. Äter frukost. Brer mackor. Byter till arbetskläder. Borstar tänderna. Kliver in i bilen. Sover. Vaknar framme på jobbet. 

Går in. Sitter i fåtölj. Far till andra kyrkogården. Jobbar. Fika rast. Sover. Vaknar.  Jobbar. Lunch. Sover. Vaknar. Jobbar. Fika rast. Sover. Vaknar. Jobbar. Åker till stan. Byter om. Äter mackorna. Sorterar papper. Fotar. Rast. Fotar. Redigerar. Byter om. Åker hem. Duschar. Fixar matlåda. Sover. 

Känner mig som en bebis. 

För det känns som att allt jag gör är att äta. Sova och jobba. 

Nu jobbar ju visserligen inte så många bebisar. 

Men antar att en blöjreklam inte spelas in på en förmiddag. 

Känns som att sommaren är över. Var kallt och blåste höst förra veckan. 

Verkar bli halvkallt och soligt den här. 

Bra. 

Då blir det bad!

Nej just det. Det har jag inte tid med. 

Att sköta hygienen på roligt vis hinns inte med. 

Har badat 2 ggr i år. 

2 gånger!!

Det är nästan inte ens 2 färre än ifjol. 

Inte heller har jag varit i skogen nått. 

Saknar det. 

Saknar lugnet som sköljs över en när man korsar trädgränsen. 

Och inte då den berömda trädgränsen som finns i fjällen. Utan den mindre berömda som är där träden helt plötsligt börjar. 

Eller slutar. Beroende på vilket håll man kommer ifrån. 

Har snart semester ändå. Iallafall från ett jobb. 

Börjar den med en kusinträff. 

38 st blir det på ett ungefär. 

Kul!

Sedan blir det förhoppningsvis nån dag i skogen!

Och sedan tillbaka till jobben. 

Jag vet att det är dumt att klaga. 

Men jag vill verkligen ingen jobba längre. 

Det är inte roligt längre.

Eller. Sommarjobbarna kan man ju alltid skratta åt. 

Men det är inte kul på rätt sätt. 

Får försöka hitta dom små underbara stunderna under dagarna. 

Dom stora går naturligtvis och bra. Men dom är lite ner sällsynta. 

Som typ den trevliga fulla gubben som kom och pratade och spottade öl och glömde bort vad han skulle handla. 

En av få bra saker med att hålla igång hela dagarna och köra slut på kroppen mådde fysiskt och mentalt är att jag dels blir starkare (sommarjobbarna trodde jag gick på gym. Vilket jag inte gör)

Men också att jag drömmer mer om nätterna. 

Och sånt gillar jag! Skarpt!

Påminner om GMUn. 

Då var jag lika trött när jag la mig i sängen som jag är nu. Och då drömde jag mycket!

Och inatt drömde jag rätt mycket. 

Eller om det var förra natten. 

Kommer inte ihåg. 

Men kul var det iallfall. 

Extra kul blir det nästan när man drömmer nått man redan drömt en gång. 

Och tänker. 

"Vänta nu. Här har jag varit förut!"

Men sedan när man är vaken och ska försöka minnas hur det såg ut inne i drömmen så är det omöjligt...

Nåväl. Nu ska jag sova och drömma nått bra.   

Hörs hej godatt 

pojken som inte slutar le

åh söndag, ljuva söndag.

varför är du alltid 48 timmar kortare än du borde..

vaknade sent idag. 11. har inte vaknat så sent sedan jag börjat jobba.

Har levt i exstas dom senaste dagarna.

ler typ hela tiden.

 skön känsla.

kan fortfarande inte fatta att jag kommit in på bildjournalistik.

och jag har inte slutat skryta än :)

"det är jag och 23 till, i hela sverige! fattaru??!!! fattaru!!!"

måste snart sluta nöjda. men det är så tråkigt när man inte får göra sånt.

dock kan dagen gå i lite mindre exstas imorgon...

ska säga till chefen att jag måste sluta i förtid pga skolan. 

kan bli lite arga miner där.

Jag fick ju trots allt tjänsten av en annan som slutar nu i slutet av juli.

men så kan det va.

jag är överrglad ändå.

känns som att helgen gått fort.

sa igår vid middagen att familjen inte fick ta mer mat för att då skulle inte jag få någon matlåda.

dom skrattade åt mig.

jag har alltså hunnit bli dagvild över en helg..

sånt blir man ju bara när man har sommarlov och verkligen njuter av att ha det.

så det visar väl kanske att jag njutit dom senaste dagarna!

igår var det varmt. enligt mammas bror hade det varit varmast i torpshammar med 27 grader.

men det stämmer inte för våran termometer visade minst 29,1

jag skulle bada igår, men det blev inte av pga diverse matlagningproblem och åska. så då tog vi det idag istället, det var ju bara 10 grader kallare och blåst. 

vi cyklade till stampen!

Trotts att jag bor ett fåtal hundra meter bort från just stampen så badar jag nästan aldrig där.

när jag var liten så fanns det en liten bro så att man kunde gå över och bada vid "stranden" på andra sidan. för jag var för liten för att åka i självaste stampen.

men jag gillade knappt att bada där.

för en gång såg jag en fisk där. då blev jag rädd. och badade inget mer där på ett tag.

Det hände ju att det va mycket vatten där i ån. och då blev jag ju rädd att strömmen skulle ta mig och få mig flyta iväg ända till kina.

för då visste jag inte att ån slutade i stan.

sedan försvann bron vid översvämmningarna året 2001.

och efter det så har jag bara badat där 1 gång före idag.

Sedan har jag lyckats gått å blivit lite av en badkruka ibland. så då har jag inte hoppat i av den anledningen.

Men idag! Idag va det dax!

I vanliga fall brukar man bada för att det är varmt i luften och man måste svalka sig, eller för att det är kul eller för att man luktar lite mer än man borde.

men idag så badade jag för att jag skulle få ge mobilen ett riktigt mandomsprov.

se om den klarade att åka i stampen!

Det gjorde den!!

gillar min vattentäta sony mer än jag gillade min iphone.

(i sann publikservice anda och p3syndrom) Det finns ju givetvis andra märken som också är bra.

för er som inte vet hur det ser ut i stampen så kan ni se det i en av filmen.

https://www.dropbox.com/s/nswvr0kz3suhw2t/MOV_0094.mp4

rätt dålig kvallite tydligen. men så kan det va, ni kanske ser principen.

och för er som inte heller vet vad som brukar vara normalt mycket vatten så kan jag säga att detta är rätt lite.

är det mer så är det lättare att åka längre utan att få lika ont i rumpan.

men är det jätte mycket mer så är det väligt lätt att åka lite för långt och inte stanna i 'grytan'

https://www.dropbox.com/s/q0l2ekyaojpmyr8/MOV_0095.mp4

sådär ser det ut när man åker.

eller ja, nästan iallfall.

när ni hör att jag säger "Va faan" så har jag fastnat lite..

man ska över en lite knöl där, men efter som att det var lite vatten, jag hade en telefon i handen som tyvärr inte är lika stöttålig som den är vattentålig så kunde jag ju inte heller putta på med händerna.

så då kan det ibland sluta med att man inte riktigt kommer över på första försöket.

men kul är det! och så vidare kallt var det inte heller.

och filmerna ligger på droppbox för att jag inte orkar fixa det på annat sätt. 

för klockan har hunnit blivit alldeles för mycket för min del!!

Godnatt!

Bildjournalistik

YES!!!

Jag kom in på Bildjournalistik!

Så jävla gött!

Speciellt med tanke på att jag var tvungen att göra arbetsprov!

såhär gick det till.

Jag ansökte som man gör till alla universitet och så.

fick ett mail där det i korta drag stod,

Detta är dina instruktioner för arbetsprovet.

Arbetsprov samt ifyllda handlingar skickar du till nedanstående postadress. Det ska vara oss tillhanda senast den 1 juni 2013.

Lycka till!

Arbetsprovet består av två delar. 1. Eget material och 2. En gemensam uppgift utifrån en given rubrik. 

1) Eget material levereras i valfritt medium (stillbildsfoto eller video). Det kan bestå av ca 10 bilder 

2) Den gemensamma uppgiften ska bestå av 10 – 15 bilder,

Rubriken för den gemensamma uppgiften 2013 är:

”Arbeta för brödfödan”

Vi vill att du försöker berätta en dokumentär historia utifrån rubriken. Tänk att det ska vara ett bildreportage som är publicerbart i exempelvis en dagstidning eller ett magasin.

Så fort jag läst igenom det ett par tre gånger så började jag fundera.

vad ska jag fota.

bollade lite idéer med typ kusin Magnus.

eller ja.

han kastade idé-bollarna på mig och jag försökte fånga dom.

Ett tag höll det på å bli nånting om avlopp.

näsan tackar att det inte blev så.

Iallfall så kom jag fram till slut att målare kanske man kan få bra bilder ifrån.

jag funderade.

finns det nån målare i närheten?

Japp, det gjorde/gör det!

Andreas Svedberg.

hörde med han.

glad som han är tackade han ja med motiveringen.

"Jag brukar ju sällan fasta på bild så kom inte å skyll på mig om du inte kommer in"

Så en tidig morgon kom han och hämtade mig för att sedan ta med mig till stöde..

inget ont om stöde.

men det ligger rätt långt bort.

tror det ligger ännu längre bort på morgonen.

under hela den dagen hängde jag efter han. kul! han bjöd till och med på lunchen!!

Var en lätt lärorik dag.

Vet att hans chef tydligen har en snygg dotter.

att fogen är en målares bästa vän.

och att äkta målare aldrig får färg på händerna för att dom använder handskar.

Bilderna ligger föresten i samma ordning som bedömarna på mittuniversitetet fick dom.

och dom blir större om man klickar på dom, om man nu inte visste det.

Det blev skillnad på pojken

Humor är nått jag förespråkar.
Jag tycker det är kul med folk som har bra humor.
det vill säga sån humor som jag skrattar åt.

ironi kan va kul.
ordvitsar är sånna där halvroliga.
Man säger liksom "haaaa, nu varu kul" istället för att skratta rakt ut.

att säga att nån är kul är inte samma sak som att skratta åt dom.
eller med dom för den delen.

Jag klippte mig i dag.

Jag är ju inte den som klipper mig 1 gång i veckan.
Och när jag väl klipper mig så har jag nästan alltid klippt mig på samma frisörsalong.

förr hette det självfallet. nu heter det trudes.

Dom har ju ett antal butiker trudes.

idag prövade jag dropin;et i birsta.

Gick in.
Ställde mig vid disken som man brukar göra vid frisörer.
"Undrar du nått?" frågar den blonda halvsnygga rätt unga frisörskan.
"Öh ja, har ni nån klipptid åt mig typ nu?"

"nja, du förstår. här får du ta en kölapp och liksom vara beredd när det är din tur."

Nr 39.
Jag river av nummer 41.
kollar på hur långt hon kommit med hon som sitter i hårtvättarstolen.
precis fått hela håret torkat.
surt.

eftersom att jag ser att hon är ensam i lokalen så räknar jag ut att det kommer ta en hel del tid innan jag får sätta mig.

tar ett varv på nederplan.
Dom har knappt hunnit med småpratet.

Tar ett varv på övreplan.
Nu är dom två frisörskor.

Den "nya" klipper en kille som hade lika långt hår som jag har nu.
Fan va dyrt. tänkte jag.
450 spänn för 1 cm.
väldigt ovärt.

Jag sätter mig på bänken och väntar.
Det kan ju inte ta så lång tid att klippa en som redan har kort hår.

Men jo.
Frisörerna blev klar samtidigt.

Som den männsiko annalytiker jag är så hoppades jag att den "nya", brunetten skulle klippa mig.
hon verkade trevligt och oerhört noggrann.

Jackpott.

Hon visar mig ner i stolen.
tar min jacka. som jag haft på mig mest för att slippa bära på den.
(Ja jag vet att man bär den även när man har den på sig. men det är inte samma sak!)
"Oj, är det inte varmt i den här?"
'Nja, inte så värst'
"Visserligen fläktar det lite kallt, men inte SÅ kallt"
'haha nä, men jag orkar inte bära på den'
(jag visste inte om hon syftade utomhus eller ACn)
"Men då kan man ju lämna den hemma"

Jag sätter mig ner.
hon knäpper fast frisörhaklappen hårdare än någon annan.
"Jaha?"
'Jaa, jag vill ha det kortare :)"
"Hur kort då? såhär?" hon visar med fingrarna.
'Nä lite kortare'
"aa okej. Men vet du, först går vi och tvättar håret"

Jag hade ju jobbat hela dagen. och det har varit rätt varmt ute idag. så håret var ju aningen fetare än vad som skulle anses normalt.

Jag slår mig ner i hårtvättarstolen.
När min nacke nuddar hårtvättarfatet så händer det nått.
Min hjärna liksom stänger av sig och tänker bara.
Njuuuuuut!

Och jag njuter jämt!
otroligt skönt faktiskt!

Och idag kan ha varit dne längsta hårtvätten jag har varit med om.
Hon var nämligen tvungen att tvätta håret två gånger.

Tänkte ett tag att jag skulle skämmas.
Meeen så började hon knåda in schampot och jag tänkte 'Äh, det är jobbets fel'

Sedan gick vi tillbaka.
hon började klippa.

Hon försökte småprata lite.
Jag svara rätt kortfattat och utan direkta följdfrågor.

Var rätt svårt att åldersbestämma henne.
först skulle jag ha gissat på 22.
Men när hon visste att man kunde åka från kovland till timrå genom laggarberg så sköt åldern i höjden.
Tror hon landade på 23,5.

Hon fortsatte småprata.
Inte så mycket som man kan tro.
men ändock lite grann.

Jag som oftast ler för att det är trevligt log för att det var kul.
hon hade humor.

När hon stoppat undan den vanliga saxen.
blåst bort allt hår.
Så rufsar hon till mig i håret och säger.
"Det blev skillnad på pojken"




låter det hänga i luften ett tag.




"Det blev skillnad på pojken"
VEM SÄGER SÅ??
och samtidigt som hon ruffsar mig i håret???

nu ingår ju kanske själva ruffsandet i hennes jobb.
och det blev ju rätt stor skillnad.
men ändå!
rufsandet i håret och ordet pojke hör man annars bara på fester, på krogen eller när gamla människor man inte träffat på ett tag säger "vad stor du blivit"
Och knappt ens då sker ruffsningen!

Jag svara med ett 'haha jo'

sedan blir det tyst ett par minuter.

jag funderar.
varför sa hon så?
 halva inne?
hmm..

sedan är hon klar.

visar nacken i spegeln.
säger att nu får jag gå ut och sola nacken.
"Vanligtvis så brukar man ju försöka klippa sig innan solen kommer fram"
'Jo jag vet men...'

Där for halvan ut..

Hon knäpper upp och tar bort den tajta frisörhaklappen.
slänger den på stolen bredvid.

Jag reser mig.
hon tar fram jackan.
sträcker fram den och säger.
"Varsågod,  här har du vinterpälsen"

Och där for halvan in igen.
(man måste se ansiktsuttrycket för att fatta)

Jag går till disken.
betalar.
får frågan om kvitto.
I samma sekund som jag säger 'nej tack' så ångrar jag mig.

Fan. Jag skulle ha sagt. 'Bara om du skriver ditt nummer där också'

Jag vet inte varför jag tänkte så.
hon gjorde ju egentligen bara sitt jobb.

men vem säger "Det blev skillnad på pojken"!??!!?

Nåväl. hon skulle eventuellt på gatufesten.
kanske träffar jag henne.
kanske kommer hon ihåg mig.
förmodligen träffar jag henne inte och förmodligen kommer hon inte ihåg mig heller.

Inte för att jag skulle ha nått speciellt att säga till henne.
förutom att fråga vad hon menade med "Det blev skillnad på pojken"
Och kanske informera henne om att man som frisör kanske inte borde säga så till män!

men hon hade iallfall rätt skön humor.
och jag ser inte ut som en ung Glen Strömberg längre



Har föresten tack vare spotify lyckats hitta ett bra band

The Oh Hellos's

"Såg du Albin?! sådär fintar man!"

Tänkte twittra.
men kom på att jag kanske kunde få ut ett helt blogginlägg om ämnet.
och sånt är ju lite roligare. om du frågar mig.

En annan sak som är lite roligare är att jag pga internet inte kunde köpa gatufestbiljetten innan juli.
det resulterade i att jag fick betala 200 kroner mer.
surt sa räven.

såg för övrigt en räv härom dan.
en skabbig rackare.
synd.
då fick jag briljera över min mor som många gånger förut.
Hon trodde inte människor kunde få skabb.
Men TJI fick hon!
Jag sa att det inte var fullständigt hennes fel att hon inte kunde.
utan att det berodde på att hon kollade på hollywood fruar och jag på SVT.

hon muttrade.
och stirrade ner i tallriken.

appropå tallrik.
multitaskar just i detta nu.
Kokar makaroner.
avancerade saker det där mer att koka saker.

nä men nått som är avancerat är att avgöra hur pass mycket man ska koka.
antingen så blir det alldeles för mycket, eller så blir det alldeles för lite, eller så blir lite mindre för mycket eller lite mindre för lite.
men det blir aldrig perfekt.

Nu ska jag även koka till matlåda.
så då är det ännu svårare!
"hur pass hungrig kommer jag vara imorgon mån tro?
hmm... på paketet står det 4 portioner 4 dl.
sist tog jag 2,5 dl till 2 måltider. det blev lite lite.
Jag tar 4 den här gången då.
Äsch. det är visst bara skvätt makaroner kvar i lådan.
jag häller i den också! dumt att låta det ligga kvar till ingen nytta"

Så nu ska jag fördela ut 5 portioner på 2 måltider till mig själv.

kommer säkert sluta med att jag blir hungrig imorgon på lunchen ändå.

Men nu till det jag skulle twittra om.

mitt hår.

Likt dom allra flesta människorna så har mitt hår genom åren vuxit.
klippts.
vuxit ut igen.
klippts av.
vuxit ut.
och så vidare.

Just nu så har det vuxit ut.
jag ser ut som en mycket ung Glen Strömberg

min hals är ju inte riktigt som den här va.
men i förhållande till min nacke så ligger det lika långt ner

Jag har därför dom senaste dagarna gått i tankarna att det kanske är dax att klippa sig.
men jag vet inte riktigt hur.
inte för att jag brukar klippa nått speciellt.
men man kan ju alltid fundera över val möjligheterna.

jag har ju genom åren haft några olika.

som den här.
den jag kallar för "den korta starka" frisyren.

Den där bilden är för övrigt tagen samma sommar som vi va på Gotland.
Den sommaren som jag endast minns som.
"Den där sommaren jag fick tveskärtar i håret"


eller jag kanske ska ha som jag hade på mitt norden cup 2007.

men då behöver jag ju bara toppa det som sitter på nu.

Tanken var nu att jag skulle lägga upp en bild på mig själv i hockeyfrilla.

men efter närmare studering av bilden så väljer jag att inte göra det.

jag tror det är säkrast för min egen del att lämna lite åt fantasin.

för oavsett hur mycket fantasi ni nu har så blir det aldrig lika illa som det faktiskt är.

När jag kollar på bilden, som är ett klassfoto från ungefär fyran.

så tar jag och öppnar ramen och finner några äldre klasskort.

ett från dagis, ett från sexårs, ett från ettan. och nått från nån annan klass.

och jag måste bara få säga det.

men att kolla på dom bilderna väcker rätt mycket minnen ändå.

fan va kul det va att vara liten.

Jag saknar att vara liten.

Jag saknar framför allt att gå på dagis.

Jag saknar fröknarna. hon som jag nu inte kommer ihåg namnet på.

men hon kunde vara rätt sur.

Mia, hon som började dom sista åren. hon va liksom snygg.

snyggmia kallade jag henne för.

Men framför allt så saknar jag Iris.

Iris var/är min favorit fröken/lärare i alla kategorier.

jag kommer nästan inte ihåg henne.

ändå så kommer jag ihåg henne.

Hon va snäll hon!

Jag vet inte varför, men nånting gjorde så att vi kom rätt bra överens.

Hon är den ända Fröken/läraren jag har varit hemma hos.

förutom den läraren vi hade lärarmiddaghos i trean på gymnasiet.

nu var jag ju inte å besökte henne som vilken kompis som helst.

nej verkligen inte!

hon va min barnvakt.

Hon bodde i ett vitt hus vill jag minnas.

det var ett halvlitet hus. 2 våningar.

i behov att målas om.

det låg intill en skog, längs en grusväg.

tror jag.

det är iallfall bilden jag får när namnet Iris dyker upp.

På dagis bilden ser jag också tjejen som jag när jag var 4 eller 5. drog in på toaletten och frågade chans.

fick ett nej.

inte ett nej som säger. "Åh nej, jag beklagar men du är inte min typ"

utan ett nej som säger "HAHAHAH!!! nej"

Sedan den dagen har jag aldrig frågat chans på någon.

om det beror på just det där eller andra saker vet jag inte.


En tredje och sista sak som dyker upp rätt fort när ordet dagis eller innebandy ploppar upp är den gången när den två år, eller tre! år äldre Linda skulle lära mig att finta med klubba och boll.

Jag hade ju sett på teven hur dom gör.
jag visst ju hur man fintade.
Jag var ju inte dum!

men hon ville ändå visa.

Hon håller i klubban.
bollen ligger på golvet. till höger om bladet.
"Kolla här Albin!"

Hon lyfter klubbladet över bollen.
nu ligger bollen på vänster sida om bladet.
hon lyfter tillbaka bladet så att bollen åter hamnar på höger sida.

Detta gör hon ett par gånger, fortare och fortare.
tillslut går det för fort.
hon träffar bollen och den far iväg.

"Såg du Albin?! sådär fintar man!"

Jag skrattar.
"hahaha nej sådär gör man inte alls"
sedan går jag till kuddhörnan och röjer järnet.

Jag vet inte om hon vart ledsen eller om jag satte stopp för nästa storspelare.
oavsett vad så kunde hon inte finta!


Men nu åter till frisyrerna.

Nä nu har jag glömt bort vad slutpoängen på inlägget skulle vara.
typiskt.
jag tror det var en rätt bra poäng.

Det var iallfall bättre än det jag kommer på nu.
'jag behöver klippa mig'

Det var nått roligare.

det kan ha varit.

'Även fast det finns så många olika frisyer här i världen.
även fast frisörerna har gått utbildning ett par år.
även fast att frisörerna har rätt stor potential med att kunna göra rätt mycket med mitt hår så lyder mina frisör konversationer alltid likadant.

"Jaha, och hur vill du ha det?"
- Kortare :)

och alltid, ALLTID ett stort leende!'


Ja det var nog poängen.

Det får det bli!


Ps. åt upp halva makaronkokningen, det verkar räcka så att jag inte blir hungrig imorgon!

"KLART DU SKA!!"

Jag är nog den lataste personen jag känner.
ibland säger jag åt mig själv att göra nånting.
"Gå genast och kolla om det finns nått å fika!"
Jag svarar mig själv med att rebelliskt klä av mig och lägga mig i sängen.
"nähäpp.. inge fika idag heller"

Första gången någon sa till mig att jag var den lataste dom kände så höll jag på att ramla ur kundvagnen.

skämt å sido.
man kan inte ramla ur dom.
har man väl kommit ner kommer man inte upp.

har förstört flertalet kundvagnar.
så nu har butikerna jag handlar på ibland köpt en speciell vagn enbart till mig.

tänk er en permobil fast med en kundvagns utseende.





under GMUns början så kände jag att jag inte var vad jag än gång varit.
samtidigt så kände jag att jag inte var så dåligt tränad.

När jag kom hem så var jag i bättre form än vad jag varit på länge.

Men som gemene människa så skjuter även jag upp saker till morgondagen.
helst så många morgondagar som möjligt.
ju fler desto bättre.

Tror det är därför jag är så pass stresstålig som jag är.
tänker i banorna " Det värsta som kan hända..."
Oftast är det värsta som kan hända en slag, en utskällning eller bara en suck kombinerad med ett huvudskak.
Kombinationen suck och huvudskak är nog värst.
För slag kan jag slå tillbaka.
skäll kan jag skrika tillbaka (oftast slutar det med vinst åt mig och basrösten)
Men en suck och huvudskak.
finns inget man kan göra för att motverka det..

Visst, ibland är det värsta som kan hända att jag tror att jag inom en snar framtid kommer att dö.
Som den gången när jag höll på å drunkna i Thailand.
Eller som den gången när jag klättrade på Gårdtjärnsberget.

Hade "APU"
På foto fick man tolka APU bergreppet lite som man ville, jag valde att fota vårtecken. sedan blev det djur i allmänhet och sedan blev det endast fåglar.
för vårtecken var tråkigt och djur i allmänhet syntes inte till.

iallfall.
Jag cyklade till det lokalt döpa stället 'Berget'.
Såg tiotalet rådjur på 20 meters håll.
hade 500 spegeltele.
blev stora oskarpa rådjur.

klev av cykeln.
stod och andades, blev lite skakig av att vara så nära rådjur.
blev inte rädd! men skakig.
Gick upp den långa vägen.
Inte en fågel i närheten.
gick.
å gick.
gick tills berget tog slut.
vände.
gick några meter längre ner.
plötlsigt står jag på en platå.
mitt i branten.
kollar bakåt.
"Hur fan kom jag hit?"
kan inte vända.
för lite plats och sedan ingen stans att ta vägen.
Kamerastativ i ena handen.
liten kamera i fickan.
stor kamera över axeln.
telefon i andra fickan.

Det växer mirakulöst ett träd där.
Jag sätter mig på rumpan.
säkrar med fötterna mot trädet.
andas.
tänker.
klurar.
funderar.
"vem ska jag sms. hinner jag sms i fallet."
(Det är ungefär 80° vinkel uppåt i 10 meter och 120° neråt i + 50 meter)
Andas.
smsar ingen. vill ju inte skämmas ifall att jag klarar mig helskinnad.
men har klurat ut vilka som får det ifall att.
Kollar uppåt.
får svindel.
kollar ner.
får inte svindel.
(japp, jag får svindel ibland, fast liksom tvärtom)

ställer mig upp.
stensmak i röven.
satt nog i 20 min.
det var ju fin utsikt.

Säger åt mig att ta tag i klättrandet.
Kan ju inte sitta å själv dö.
lyfter kameraremmen över huvudet, så den sitter säkrare.
stänger fickorna om kameran och telefonen.
tar stativet i vänsterhand.
börjar klättra.

glider ner.
pulsen ökar till nästan max.
andas.
försöker igen.
på ett annat ställe.
lite mer åt sidan.
utan det skyddande trädet i bakkant.
slänger upp stativet på nästa platå.
krålar/klättar upp.
växer lite gräs.
Rycker till och håller på att tappa balansen.
skogsmusen springer nästan över mina fingrar.
pulsen ökar.
men tänker bara.
"rackarns! varför var jag inte redo med kameran!"
Sätter mig på vad som kan vara skogsmusens bo.
kollar utsiken.
fint.
men det känns som att det är från fel håll.
allt känns bakvänt.
kommer på att det kanske beror på att jag ser allt från andra hållet nästan alla andra dagar.

ser en sten.
puttar den över kanten.
för att lyssna på hur långt det är ner.
det är långt.

fortsätter klättra.

når toppen.
går tio meter in från kanten.
vänder mig om på skakiga ben.
stolt.
nöjd.
skakis.

kollar klockan.
tog drygt 1 timme att klättra.
jobbigt.

Men vad i. 

det här hade jag inte planerat att skriva om..

åter till latheten.

härom veckan fick jag ett sms.

En kompis mamma hade sagt till min mamma att jag borde börja träna fotboll.

Några dagar senare skickar denna kompis utan vetskap om detta ett sms till mig med den tvingande frågan om jag ska börja träna med henne.

smset avslutas med "KLART DU SKA"

om hon skriver med stora bokstäver så vet man att det är blodigt allvar.

jag vågade inte säga annat än "javisst"

Vi sprang i typ 2,5 km.

det kändes rätt lugnt.

tänkte, "gött. jag är i bättre form än jag kunde gissa"

det tog kanske lite längre tid än det borde ha gjort. men det är bäst att starta mjukt!

Vi gjorde även ruscher i sandbacken.

utklassning!

vet att jag är rätt snabb på korta sträckor. men ändå. 

dagen efter hade jag inte ens träningsvärk!

var bara lite tröttare i benen än vanligt.

Men idag.

värdens bakslag!

fysjutton!

lyckas på nått sått aldrig inse vad jag egentligen ger mig in på.

speciellt nu på slutet så hade det blivit så.

vet inte varför, kanske har blivit lite mer oförsiktig på senare tid. dumstridig liksom.

fast på ett bra sätt.

så idag när min PT inte ville träna så lyckades jag skaffa mig en till.

en som är bättre tränad och inte lika skadad som min första.

dumt.

För er som är något.

för er som vet vart skansberget ligger.

så kan jag meddela att vi sprang dit upp.

och sedan tillbaka.

som tur är så blev det nå fel på runkeepern så tiden dök aldrig upp.
för hur lång tid det tog tänker jag inte säga.

och om ni försöker vara smarta att räkna ut det genom att kolla på vad klockan på mobilen är och vad runkeeper säger att den är så kan jag säga att så lång tid tog det faktiskt inte.

Men det gick inge vidare oavsett hur lång tid det tog.
fick ont i magen.
men det var inte mjälttugg (eller heter det mjälthugg?)

klagade över det till min PT.
han sa att han hade haft samma problem!
han hade en teori om att det kunde vara dåliga kallingar.
så att pungen for å slog mellan låren.
för smärtan dök faktiskt upp på samma ställe som den kan dyka upp på när man får en smäll på den!

påvägen tillbaka så försökte jag göra nått åt saken.
och det fungerade hyfsat.
det gjorde inte lika ont längre.
så då gick det rätt bra att springa.
och sedan var det lite lätt utför och jag glömde bort att jag faktiskt sprang så då gick det riktigt lätt.
tills att jag kom på att jag sprang.



Så nu har jag, den lataste jag känner lyckats skaffa mig 2 st PT.
och som om att inte det vore nog så har jag även gått med på ett vad.
försten upp för sidsjöbacken.
bara hoppas att mina outbildade PTs får mig i form tills dess!

Nä, nu har jag skrivit för mycket igen..
och jag skriver så långsamt...
2 timmar för å plita ner dessa rader..
så nu ska jag se om jag hitta den förbanna myggan som bitit mig på benen under två timmar.
och kanske avliva den smärtsamt.
så jag slipper bli biten i ansiktet under natten..

"Sanden i rumpan"

En 19 årig tradition går i graven imorgon.
Tragiskt men sant.
Så länge jag kan minnas, vilket egentligen bara är typ 15 år.
men vi säger 19 för det är maffigare.
Så har vi. dvs jag och min familj och fler. firat midsommar i Gimofors.

Det har varit klassiskt och enkelt och skönt.
Fotbollsspelade och bad på dagen.
Givetvis också fika.
fram till 2.
cykel upp till själva midsommarstången.
eller ja, ungdomarna cyklar dom vuxna och gamla går.
Tipsprommenad. (har hänt att jag vunnit (på lottning..) nånting)
kollat på dom som dansar.
för jag är för tuff för att hoppa runt i ring.
Sedan godisregn.
och kanske lite fika.

nu på senare år har jag skickat fram dom yngre att plocka åt mig.
Men dom delar ogärna med sig så det brukar sluta med att jag får låna när ingen ser.

Sedan cykel hem.
lite fika kanske.
snabb fotbollsmatch.
inget bad.
maten serveras.
nånting.
Dom små ungarna gör i ordning en förvånandsvärt välordnad oplanerad 5-kamp.
Ifjol slutade den med en fotbollsmatch.
rätt kul att se 70+ are sparka boll i träskor.
Sedan en paus.
sedan prisutdelning.
bestående av godis.
Och i sann Bamse anda så får alla smaka!

sedan har det blivit grillning av korv på öppen eld.
fast dom senaste åren har grillen tänts.
utveckling ni vet.

och där vid elden.
den känslan man får.
obeskrivlig.
då det är skog runt omkring så blir det ju relativt mörkt.
elden fladdrar.
alla är trötta efter en lång dag.
barnen metar aborre.
små surr.
barnen springer runt övertrötta.
nån ramlar.
grinar.
alla suckar "Åhh stackarn"
folk går in en efter en.
morfar blir kvar sist.
tar ner flaggan när alla är inne.

När man sedan går in där alla samlats så sitter några och spelar spel.
dom gamla slår sina riktigt kloka huvuden ihop och löser ett par korsord.

mormor plockar fram lite fika.
sedan går man och lägger sig.
läser kanske lite Buster från 70 talet.
sover länge och väl.

Det är inte midsommar utan Gimman.

Det är banne mig inte ens sommar utan Gimman.

Och jag har inte varit där än.
blir nog inte mycket till sommar iår..

Kommer sakna att sitta på dass å skita.
kommer sakna att kunna byta om inne vid sängen, gå barfota ner till vattnet, lägga handduken på den hemmagjorda bänken, frysa ner i vattnet, bada tills man är blå om läpparna, sätta sig i en solstol och bli varm i solen, läsa en bok, må gott.
kommer sakna känslan av att kunna fiska utan att ro.
kommer sakna känslan av när en tånagel bryts pga tåpaj på fotboll.
kommer  sakna att duscha utomhus i solvärmtvatten.
kommer inte sakna alla gamla 40 åriga tidningar som jag läst flertalet gånger.
nä jag skämta. jag kommer sakna dom också.
Kommer sakna frukost på sängen när man sover i samma hus som mormor och morfar.

meeen det lär ju ske nångågn iår! så jag ska ju inte deppa ihop.
man kan ju ha det skönt på andra platser också.
kanske.




Annars har jag kommit på en sak.

Min hjärna går ibland in nått slags standby läge.

För helt plötsligt så upptäcker jag mig själv att göra nånting utan att jag tänker på det.
Jag har liksom vandrat in i mig själv ibland.

Som meditation.
man bara försvinner.

Kanske är jag den återfödda Gandhi?
hade ju rätt soft å vart känd som det.

tänk vilken lyxbehandling man skulle få!

Jag skulle kunna lura i dom flesta asiater vad som helst.

Å tänk vad det skulle gå hem på krogen!

"japp, det är jag"
'vem?'
"Det är jag som varit gandhi"
'vem?'

kanske är värt å pröva.
vem vet.
plötsligt händer det.
kanske.


Dagens och sommarens oseriösa låttips.
http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4599867
Emma Knyckare som numera håller i morgonpasset.
gör även det där programmet som börjar efter 16.
Humor så det sjunger om det! (ordvits)
lyssna på nah!
hon är kul.

nä men seriöst http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4599867