Den pingvinvaggande mannen

Ligger på min säng.
Kollar på teve.
Grinar illa.
Har ont i foten.
Närmare bestämt höger långtå.

Dvs tån som hade hetat långfingret om det hade varit ett finger.

Badade i badtunna.
Skulle kliva upp.
Ljuset var nästintill obefintligt.
Jag ställde mig på sittplankorna som är en bit ner i vattnet.
Kliver över kanten.
Höger fot först
Sätter ner höger fot på bänken som fungerar som en en-trappstegstrapp.
Lyfter över vänster fot.
Sätter ner vänster fot på plankorna som ligger på marken.
Som jag tror kan fungera som en slags dörrmatta.
Tar ett steg.
Ett till.
Tar ett till.
PANG!
Sparkar höger foten i en buld som sticker upp lite för mycket och på fel ställe.
Känner inte hur pass ont det egentligen gör.
Känner inte ens att det gör ont.
Känner bara att jag slår i.
Tror det berodde på det där ämnet i kroppen som kickar in när man skadar sig.
Det som fungerar som ett naturligt smärtillande.
Tror jag.

Byter om.

Sätter mig i en Ford.

Börjar känna att det bultar i foten.
Kan inte komma på vad sjutton det är frågan om.
Kommer hem.

Klär av mig.

Sätter mig på sängkanten.
Känner hur det börjar bulta.

Böjer upp benet så att jag kan se under den.
Japp.
Jag är så vig.

Ser ett det saknas ett stycke skin.

Jahapp. Tänker jag.
Det blir nog bättre imorgon.

Det blev inte bättre.

Gick runt och haltade på högerfot.
Gick även runt och haltade på vänsterben efter samma dag.

Vi spelade brännboll.
Slog ett av mina längre slag.
joggade i rätt snabb takt runt banan.

4 meter kvar.
Ser att bollen börjar komma oroväckande nära.
ökar takten.
Tar ett stort och snabbt sista steg.

Det skulle jag inte gjort.

Vänster knä. och höger för den delen.
Är konstruerat för att böjas bakåt.

I det sista, stora snabba steget så väljer knät att böjas lite framåt.
Eller ja.
Det var inte så lite.
Var faktiskt rekord för mig i hur långt knät har böjts åt fel håll.

Likt en fotbollsspelande italienare satt jag mig ner och grinade illa.
Tårarna var nära.
Men jag höll ihop.
Är ju gjord av socker så jag kan ju inte grina hur som helst.

Sedan dess har jag haltat på båda benen.
Så har ni sett en pingvinvaggande man så kan det ha varit jag.

Vi spelade även kubb.
Och ja.
Jag bar upp hela laget.

Dom andra ville inte erkänna det.
"Det är en lagsport"
"Alla hjälps åt" och så vidare.
Men med tanke på att jag faktiskt tog ner 4 av 5 ?kubbar?
Så vill jag nog säga att jag drog det tyngsta strået till den rätt berömda stacken.

Spelade även ett snabbt parti av plockepin XL.
Och ja.
Som nån som tydligen varit rätt berömd ska ha sagt.
Veni Vidi Vici.

En berättalse.
Lite 'tycksyndomsigsjälv'.
Lite skämt.
Lite skryt.
En bild. (om den kommer med, bloggar på telefonen och vet inte riktigt hur pass bra det fungerar).
En bra mix.
Tycker jag.